Minister vill ha tips om korruption kring bistånd
|
|
Publicerad 9 december 2009 - 18:01
Uppdaterad 9 december 2009 - 18:04
|
En ny kanal för "tjallare" är ett av flera sätt som biståndsminister Gunilla Carlsson nu vill använda för att öka öppenheten och minska korruptionen inom biståndet. Det svenska biståndet till fattiga länder ska uppgå till en procent av bruttonationalinkomsten, BNI. För år 2009 motsvarar det rekordbeloppet 34 miljarder kronor. Av dessa förfogar Sida över nästan 17 miljarder och omkring en fjärdedel går till olika FN-organ. Lågkonjunkturen har lett till sjunkande BNI och därför minskat bistånd för 2010: 31,4 miljarder kronor. Det motsvarar 3,3 procent av statens budgeterade utgifter. Källor: Sida, regeringen. (TT) För 100 dagar sedan drog Carlsson (M) igång "öppna biståndet" - en medvetet vildvuxen och öppen debatt på nätet om hur biståndet ska förändras från sin, enligt ministern, på tok för slutna tillvaro. På onsdagen var det i den andan dags för Carlsson att lansera nya förändringsinitiativ. Hon ser tre stora hinder - "förekomsten av korruption, otydligheten kring biståndets resultat, samt bristen på innovation och anpassning av insatser till verklighetens behov". Anonyma tips
Biståndet verkar i världens fattigaste och många gånger mest korrupta länder. Det är i det sammanhanget som tipsare kommer in. Via webbplatsen oppnabistandet.nu ska de så småningom kunna höra av sig anonymt. -Man ska kunna "tjalla" om bistånd som inte nådde fram eller missbrukats. Det behövs både i Sverige, men framför allt i utvecklingsländerna, säger Carlsson. Det är också läge att bli modigare med att kunna avsluta relationer med samarbetsländer. Hon tar som exempel det gamla biståndslandet Uganda, som nu i vissa fall överväger dödsstraff mot homosexualitet. Om förslaget blir lag kan biståndet dras in, har Carlsson sagt. Vad gör vi?
Ministern är frustrerad över svårigheten att överblicka vad som görs inom biståndet och vilket resultatet blir. Sida och UD ska nu därför systematisera dokumentation och statistik. Utgångspunkten ska vara "den fattiga människan och hur mycket som kom fram till henne". Biståndsviljan är stark i Sverige, konstaterar Carlsson, men många skattebetalare är oroliga för att pengarna inte kommer fram eller gör nytta. Om biståndet inte kan visa det hotas hela verksamhetens legitimitet. Och det rör sig om mycket pengar, påpekar hon, cirka 100 miljoner kronor om dagen. TT |
SVT Play
