Quick dömd för åtta mord

Tog tillbaka erkännandena

Publicerad 17 december 2009 - 10:01 Uppdaterad 17 december 2009 - 10:55

Den dömde seriemördaren Thomas Quick, som i dag heter Sture Bergwall, har erkänt över 20 mord och dömts för sju, men riktigheten i både erkännanden och domar har ifrågasats och i en SVT-dokumentär förra året tog Quick tillbaka sina erkännanden.

Thomas Quick har i sex rättegångar dömts för att ha mördat åtta personer. Han har dömts för morden på:

• Charles Zelmanovits i Piteå -76
• Johan Asplund i Sundsvall -80
• Trine Jensen utanför Oslo -81
• de holländska makarna Stegehuis i Appojaure -84
• Gry Storvik utanför Oslo -85
• israeliske turisten Yenon Levi i Rörshyttan -88
• Therese Johannesen i Drammen -88.

Quick har dessutom i polisförhör erkänt långt över 20 mord, som han säger sig ha begått i Sverige, Norge, Danmark och Finland.

"Ogiltigförklara domarna"
I november 2006 lämnade anhöriga till flera av Quicks offer in en anmälan till justitiekanslern om att alla de åtta morddomarna mot Quick borde ogiltigförklaras.

Anmälan gjordes efter att advokat Pelle Nilsson gjort en rättsutredning av de åtta morden, en utredning som visade att bevis manipulerats och att sådant som talade emot fällande domar dolts. Justitiekansler Göran Lambertz valde dock att inte inleda någon förundersökning eller vidta några åtgärder i ärendet.

Tog tillbaka erkännande
I november 2008, i samband med inspelningen av två SVT-dokumentärer om mordutredningarna, tog Thomas Quick tillbaka sina erkännanden om att han dödat åtta människor. I dokumentärerna hävdar Thomas Quick att det var terapibehandlingen inom psykvården som fick honom att erkänna mord han nu säger sig vara oskyldig till.

Efter att dokumentärerna hade sänts i december samma år, polisanmäldes överåklagare Christer van der Kwast och den kriminalinspektör som ledde utredningarna för grovt tjänstefel. Bakom polisanmälan stod en Sundsvallsbo som redan från början engagerade sig i fallet med 11-årige Johan Asplund som försvann i Sundsvall 1980 och som Quick senare dömdes för mord på.

Alternativ gärningsman pekas ut i resningsansökan
Den 20 april 2009 lämnade Thomas Quicks första resningsansökan in till Svea hovrätt gällande mordet på den israeliske medborgaren Yenon Levi som Quick dömdes för 1997.

Quick hävdar att han dömts på falska erkännanden och i resningsansökan pekas en alternativ gärningsman ut med namn. Det är den man som med "en relativt hög grad av säkerhet" ägde de glasögon som återfanns på fyndplatsen.

TT/SVT

• Tweet