Stora kvalitetsskillnader på fritids

Publicerad 20 januari 2010 - 07:45 Uppdaterad 20 januari 2010 - 08:18

Det är stora skillnader mellan kommunerna när det gäller kvaliteten på fritidshemmen. Det konstaterar Skolverket återigen och uppmanar föräldrar att ställa högre krav på mindre grupper och utbildad personal.

Allt fler barn i åldern sex till nio år går på fritids. Hösten 2008 hade andelen ökat till 80 procent. Det ställer förstås krav på kommuner och friskolor att ordna platser.

-I och med att man först och främst ser till att få fram platser och inte fokuserar på god kvalitet så blir det en slags förvaring, säger Marie Sedvall Bergsten, undervisningsråd på Skolverket.

Många saknar utbildning
Allt färre vuxna ska ta hand om barnen. Mellan 1990 och 2000 fördubblades antalet barn per årsarbetare - från 8 barn till 17. Och ökningen har fortsatt - i förortskommunerna går det över 22 barn per anställd. Det är också i förorter och storstäderna som man hittar flest anställda utan pedagogisk högskoleutbildning - inte ens hälften av personalen som jobbar på fritids har den typen av utbildning.

Det ser bättre ut i glesbygdskommunerna, med mindre barngrupper, fler anställda per barn och en högre andel personal med utbildning, 60 procent.

Barn med stödbehov far illa
Skolverket menar att de som framför allt far illa av neddragningarna är de barn som behöver mest stöd. Det är de som kanske bäst skulle behöva också en fritidsverksamhet som fungerar bra.

-Men man prioriterar inte den verksamheten. Rektorerna har stor frihet att fördela resurser och ser i första hand till skolans behov, säger Marie Sedvall Bergsten.

-Man ser inte den möjlighet och den potential som finns när det gäller fritidshemmen och deras möjlighet att stödja barnens utveckling och lärande.

Många föräldrar vet inte om att också fritidshemmen styrs av skollagen. Där står till exempel att verksamheten ska utgå från varje barns behov. Skolverket ska nu ge ut en broschyr för att upplysa föräldrar om vilka rättigheter de har.

Ann Wollner

• Tweet