FI-kritik mot finansbonusar

Publicerad 26 januari 2010 - 13:48 Uppdaterad 26 januari 2010 - 13:55

Runt 60 procent av de anställda i finanssektorn fick bonusar förra året. Lågt riskmedvetande och kortsiktighet låg till grund för utbetalningarna enligt en enkät från Finansinspektionen (FI).

Det har stormat rejält runt finansbranschens bonusar och rörliga ersättningar i mångmiljardklassen trots finanskris och statliga garantier. Från årsskiftet gäller därför FI:s skärpta bonusregler.

FI har kartlagt hur finansbranschens ersättningssystem såg ut förra året innan de skärpta reglerna trädde i kraft. Närmare 60 procent av de anställda eller runt 30 000 fick under förra året någon form av rörlig ersättning för 2008.

I snitt uppgick den rörliga delen av ersättningen till 16 procent av den fasta lönen för 2008, det vill säga omkring två månadslöner. Men det finns exempel på hur mäklare fick 67 procent i rörlig ersättning utöver den fasta lönen.

Snabba cash
Nästan all rörlig ersättning tjänades in under ett år eller kortare tid. Det handlar om kortsiktighet och lågt riskmedvetande enligt FI.

-Det vi ser av enkäten är att det är kort intjänandeperiod och snabb utbetalning från de här ersättningssystemen. Den riskjusterade delen av systemen är heller inte så hög. Det blir företagens uppgift att berätta hur de ska riskjusteras, säger FI:s chefsjurist Per Håkansson till TT.

-Det behövs också mer långsiktighet i ersättningssystemen.
Med enkäten som grund kommer FI nu noga granska de rörliga ersättningar som finansbranschen betalar ut i vår och som grundas på bolagens resultat för 2009.

SEB har redan avsatt belopp till bonusar under 2009 som troligen överstiger koncernens vinst, vilket fått finansminister Anders Borg att gå i taket.

Måste vara hållbart
-Man behöver säkerställa när man fattar beslut om bonusutbetalningar vad utbetalningen grundas på och om det är det hållbart i längden, säger Per Håkansson.

-Vi ska nu se om företagen uppfyller de skärpta reglerna som gäller från årsskiftet. Baserat på den här enkäten kommer vi främst titta på långsiktigheten som är viktig. Det handlar om intjänandeperioder och utbetalningsperioder och hur riskjusteringen går till.

TT

• Tweet