hem | kultur & nöje | vetenskap Regioner

För att kunna se denna sida korrekt behöver du installera ett Flash-plugin i din webbläsare. Information om hur du går tillväga finner du på svt.se/hjalp.

Nya Saab 9-5 parkerad bredvid en Spyker C8 Aileron. Foto: Scanpix

Historien bakom Spyker

Rapport
Publicerad 27 januari 2010 - 14:30
Uppdaterad 27 januari 2010 - 15:20

Efter sju sorger och åtta bedrövelser står det alltså klart att Spyker köper Saab. Men vad är egentligen Spyker och vilka står bakom den lilla nederländska sportbilstillverkaren.

Saab

Spyker har liksom Saab ett arv från flygindustrin och liksom Saab tillverkar de bilmodeller som flörtar med sitt arv från flyget. Men de första fordonen från Spyker hade betydligt färre hästkrafter än de fartmonster som Spyker är känt för idag.

Det nederländksa kungahusets paradvagn, byggd av Spyker.
Det nederländska kungahusets paradvagn, byggd av Spyker. Foto: Scanpix
Faktum är ett det började med en eller kanske ett par hästkrafter i en verktsad i nederländka Hilversum 1880, då bröderna Jacobus och Hendrik-Jan Spijker började tillverka diligenser. Bland kundkretsen fanns det nederländska kungahuset, som även i dessa dagar ibland kan ses i en guldbeprydd vagn från brödernas verkstad.

1900 byggde de två bröderna sin första bil. Motorn kom från dåtidens bil-pionjärer, nämligen tyska Benz (I dag mer känt som Mercedes) medan karossen byggdes av de båda bröderna.

Ända sedan bilens barndom har motorsporten spelat en central roll i bilens utveckling och biltillverkarnas marknadsföring. Att ställa upp i tävlingar var viktigt och att vinna dem ännu viktigare och bröderna Spijkers bilar fanns ibland på startlinjen i viktiga motortävlingar på den europeiska kontinenten i bilismens barndom på tidigt 1900-tal.

Men, heter inte företaget Spyker undrar du kanske? Jo, det stämmer. Det var 1903 som företaget bytte namn från Spijker till det mer anglosaxiskt klingande Spyker.

Satsade på flyg
De båda bröderna hade dock stora svårigheter att få ekonomin ordning. 1913 kom företaget på obestånd och 1915 togs bolaget över av "Nederlandsche Automobiel en Vliegtuigfabriek", på svenska fritt översatt till Nederländska bil och flygfabriken. De båda bröderna Jacobus och Hendrik-Jan var redan då ute ur bilden.

När det första världskriget rasade var marknaden för lyxbilar minst sagt usel. Spykers nya ägare var tvungna att tänka om och kom då att satsa på flygmotorer och flygplan. Hur många flygplan och motorer som tillverkades är oklart, men uppgifter talar om 200 flygmotorer och 100 flygplan.

Rent ekonomiskt blev aldrig Spyker riktigt lönsamt. 1922 förklarades företaget bankrutt, men det dröjde till 1926 innan sagan var slut. Uppgifter talar om mellan 1 500 och 2 000 tillverkade fordon.

Föddes igen
Victor Muller.
Victor Muller. Foto: Scanpix
Namnet låg sedan i träda till 1999 då det återigen väcktes till liv av Victor Muller, en före detta jurist, som hade gjort karriär i det nederländska näringslivet.

I oktober 2000 visades den första "nya" Spykern. Modellen, hette C8 Spyder och under den böljande karossen återfanns en kraftfull V8-motor från tyska Audi. Bilens interiör visade tydliga spår av företags arv från flygindustrin. Polerad aluminium och reglage som lånat inspiration från gamla tiders flygmaskiner skvallrade om det historiska arvet.

Kundkretsen var då liksom nu, rika personer med ett stort bilintressen. Räkna med att slanta upp minst två miljoner kronor om du vill bli ägare till en ny Spyker.

Sedan starten har det rullat på, trots att finanserna har varit genomgående usla. För två år sedan räddades företaget undan konkurs av Mubadala, ett investmentbolag från arabemiratet Abu Dhabi. Mubadala som nu äger 23 av Spyker äger också fem procent av den italienska superbilstillverkaren Ferrari.

Dyrt äventyr

Spykers formel-1 bil från 2007.Foto: AP/Scanpix
Liksom det gamla Spyker ville också nya Spyker testa sina vingar inom motorsporten. 2007 tog de klivet in motorsportens absoluta finrum, Formel 1.

Det blev bara en säsong i den extremt pengaslukande formel-1 cirkusen, för den lilla holländska sportbilstillverkaren, som gjorde entré i cirkusen genom att köpa stallet Midlands F1, som sedan alltså döptes om till Spyker F1. Vid sidan av Formel 1-äventyret har modifierade även varianter av Spykers gatbilar synts tävla på racerbanor runt om i världen.

Marknaden för supersportbilar är en bråkdel av marknaden för familjebilar som Saab. Enligt nyhetsbyrån TT har Spyker tillverkat omkring 50 bilar per år. Det kan jämföras Saab, som underkrisåret 2009 tillverkade strax under 30 000 bilar.

Spyker har sedan tidigare haft ekonomisk uppbackning av de ryska bankirerna Vladimir och Alexander Antonov. De sägs nu ha fått flytta på sig till förmån för den nederländska investeraren Marcel Boekhoorn.

I november förra året meddelade Spyker att de tänker flytta produktionen från Nederländerna till Storbritannien. Nu återstår ett långt och mödosamt arbete för den lilla sportbilstillverkaren för att få luft under vingarna på det företag man nu har tagit över.

Kanske kommer Spyker att behöva tänka extra mycket på sitt motto: "Nulla tenaci invia est via" - För den envise är ingen väg oframkomlig.

Viktiga årtal i Spykers historia:

1880: Jacobus och Jan-Hendrik Spijker startar tillverkning av karosser och diligenser i Hilversum i Nederländerna.

1898: Tillverkningen flyttar från Hilversum till Amsterdam.

1898: En gyllene vagn byggs åt den nederländska kungafamiljen.

1900: Den första bilen tillverkas.

1903: Byter namn från Spijker till Spyker.

1915: Nederlandsche Automobiel en Vliegtuigfabriek tar över som ny ägare.

1926: Går i konkurs.

1999: Victor Muller startar biltillverkning under namnet Spyker.

2000: Första modellen, C 8 visas upp.

2004: Företaget börsintroduceras.

2005: Mubadala går in som delägare.

2007: Tävlar i Formel 1.

2010: Spyker köper Saab av General Motors.

Källor: SVT, Wikipedia, TT, Spyker Cars.

Andreas Liebermann

Toppnyheterna

Sverige fick rätt i hatbrottsdom

Fyra män spred flygblad som hetsade mot homosexuella.

#nyhlab

Foto: Carl-Johan Söder/SVT

Nyhetslabbet - vi testar dina nyheter!

Följ bloggen bakom Nyheternas interaktiva livesändningar!

Sociala medier

Nyheter på Twitter

SVT Nyheter tar emot tips och tipsar om nyheter på microbloggen Twitter.

Utrikesreportage

Syrien: Journalister hårdbevakas

Här hittar du aktuella reportage från vår utrikesredaktion.

SVT2 9-12, Kunskapskanalen 12-16

Torsdag 9 februari

09.00 Northern Future Forum
Statsminister Fredrik Reinfeldt (M) öppnar toppmötet med nio statsministrar som ska diskutera europeiska framtidsfrågor. Direktsändning.
09.30 Unga ledare
Intervju med Gustav Nipe, ordförande i Ung Pirat.
09.45 Läget på arbetsmarknaden efter 65
Seminarium om situationen för äldre som kan och vill jobba längre. Från den 7/2.
11.15 Europaperspektiv
Seminarium om hoten mot sammanhållningen och unionens framtid. Från den 1/2.
13.30 Northern Future Forum
Sammanfattning av dagens toppmöte med nio deltagande statsministrar. Direktsändning.

Rapport

Rapports nyhetsankare. Foto: SVT

Rapport - största nyhetsprogrammet

Möt redaktionen bakom Sveriges största nyhetsprogram Rapport.

Gomorron Sverige

Gomorron Sverige

Dagsaktuella gäster, recensioner, recept och mycket mer hittar du hos Gomorron Sverige.

Korrespondenterna

Foto: SVT

Gryning i Rangoon?

Korrespondenternas Bengt Norborg och Marco Nilson har rest i hemlighet i det slutna Burma. Oppositionen och de unga tror på fram-tiden igen efter 50 år av diktatur. I en exklusiv intervju kallar presidentens rådgivare den demokrat-iska processen oåterkallelig och vädjar om omvärldens stöd. Men är Burma verkligen på väg mot demokrati? Eller är det bara en ny nyck från en av världens mest hårdföra diktaturer?

Onsdag 8/2 SVT2 kl 21.30
Repris 10/2, 11/2, 12/2

Grafik

Foto: SVT

Det nya Afrika

SVT:s interaktiva grafik ger dig sammanhangen och samlar nyheter och inslag om Afrika.

Alternativ bild för flash innehåll.
Hanna Hellquist, programledare i Morgonpasset i P3. Foto: Ellen Andersson / P3 Nyheter

Den omtalade hashtaggen Hanna Hellquist har skapat en twitterstorm efter ett uttalande om sexism.

Senaste nyheterna
Josephine Forsman. Foto: UR

Seriestart: Låtarna som förändrade musiken I UR:s nya serie listar Josephine Forsman de viktigaste låtarna i populärmusikens historia.