Fler barn riskerar bli apatiska

Publicerad 5 februari 2010 - 14:12 Uppdaterad 5 februari 2010 - 17:21

Antalet asylsökande barn som ligger i riskzonen för att bli apatiska ökar. Nu ska de svenska kommunerna och landstingen bli bättre på att ta hand om asylsökande barn.

I fjol kom signaler om att antalet apatiska barn steg. Socialstyrelsen undersökte då situationen. Bland annat kontaktade Socialstyrelsen nio kommuner som tog emot många flyktingar, och sex barnpsykiatriska verksamheter.

Studien visar att antalet barn som hamnar i apatiska tillstånd inte ökar. Däremot kan resultatet tyda på att fler barn befinner sig i riskzonen för att bli apatiska.

-Migrationsverket ser i samband med mottagandet av flyktingar att det finns fler barn som uppvisar tecken på att vara nedstämda, trötta eller initiativlösa men där det inte ännu är att beteckna som ett apatiskt tillstånd, säger Anders Printz, avdelningschef på Socialstyrelsen, till TT.

Tidigare insatser
Fler hälsoundersökningar och tidigare insatser skulle kunna förebygga att tillståndet förvärras för dessa barn. Alla asylsökande som kommer till Sverige ska få en hälsoundersökning men bara 40 procent av de asylsökande får det.

-Om man skulle hitta de här tendenserna tidigt finns det studier som visar att insatser som är inriktade på att normalisera för de här barnen, som att de får gå i skola och förskola eller hålla på med fritidsaktiviteter, kan ha en motverkande effekt, säger Anders Printz.

På så vis kan barn som mår dåligt få hjälp innan de hunnit utveckla de svåraste graderna av uppgivenhetssymptom.

Under året kommer nya rekommendationer som tydliggör att det är landstingen som ansvarar för att genomföra hälsoundersökningar, inklusive hälsosamtal, för nyanlända asylsökande och deras familjer.

Bättre läkarintyg
Socialstyrelsen kräver även att läkarintygen blir bättre än i dag.
Migrationsverket har svårt att fatta beslut i ärenden som rör apatiska barn, eftersom läkarintygen som ska ligga till grund för beslutet är otydliga. En anledning till det är att läkaren inte alltid träffar barnet.

-Det är viktigt att läkare gör personliga undersökningar och skaffar sig en egen bild, säger Printz.

TT