Olika regler för bilder i söktjänster

Publicerad 8 februari 2010 - 15:29 Uppdaterad 8 februari 2010 - 21:17

Hos både Google och konkurrenten hitta.se kan man se så kallade gatuvyer med bland annat hus, bilar och personer. Men det är bara hos Google som personers ansikten görs oigenkännliga.

Orsaken är att Google med sin tjänst Google maps lyder under Personuppgiftslagen, som ger större skydd för den personliga integriteten. Därför maskas personers ansikten men också bilars registreringsskyltar av Google.

Hitta.se däremot har en ansvarig utgivare och lyder därmed under Yttrandefrihetsgrundlagen. Den lagen är som namnet anger en grundlag, vilket innebär att den går före andra lagar.

Ur lagens synvinkel är hitta.se därför att betrakta som en publikation, till exempel en tidning. Hitta.se har därmed ett starkare skydd vad gäller yttrandefriheten och behöver inte maska ansikten, registreringsskyltar och annat som kan leda till att personer kan identifieras.

"Inte tillfredställande"
-Det måste vara konstigt för medborgarna att det är helt olika regelverk som gäller för exakt samma sak. Det är inte tillfredsställande, säger Göran Gräslund, generaldirektör för Datainspektionen, till tidningen Sydsvenskan.

I Datainspektionens uppgifter ingår att se till att Personuppgiftslagen efterlevs.

Göran Gräslund har tidigare hävdat att det borde finnas en allmän regel som förbjuder kränkningar oavsett om det sker i medier eller i andra sammanhang där personuppgiftslagen gäller.

Vill vara med på bild
Enligt Rui Brites De Sousa, vd och ansvarig utgivare hos hitta.se, har den cirka ett år gamla tjänsten fått in omkring tio klagomål.

-Vi har plockat bort bilder i ett par fall, till exempel där barn lekt nakna framför det egna huset på sommaren.

Enligt Rui Brites De Sousa är det snarare så att folk ringer och frågar när hitta.se ska komma till deras gata efter som de vill vara med på bild.

Ansikten vid vårdinrättning
I motsats till Rui Brites De Sousa anser Göran Gräslund på Datasinspektionens att det är stor skillnad mellan att gå ute på stan å ena sidan och använda bildsöktjänster på nätet å den andra.

-Om man kopplar ihop ansikten utanför till exempel vårdinrättningar där man blir föremål medicinska behandlingar, då kan plötsligt ett kort bli en känslig personuppgift. Det beror alldeles på situationen, man kan inte säga att alla foton ska hanteras likartat, säger Göran Gräslund till Sydsvenskan.

Örjan Magnusson
Källa: SVT/TT/Sydsvenskan

• Tweet