Fredrik Kämpenberg och ett exempel på hans skolmat. Foto: Fredrik Kämpenberg

Skolmaten tar steget in i salongerna

Publicerad 9 mars 2010 - 19:43 Uppdaterad 9 mars 2010 - 20:01

Det är få personer som inte har en åsikt om skolmaten, antingen den som serverades under den egna skolgången eller den mat som barnen får serverade i skolan i dag. Hyllad eller utskälld - nu ska matbespisningen bli skolrestauranger och skolkocken få högre status.

Fredrik Kämpenberg är kökschef på Virginska skolan i Örebro och ligger bakom det nystartade nätverket Föreningen svenska skolrestaurangers framtid som finns på facebook. Förhoppningen är att nätverket ska få skolköken att kommunicera med varandra, ge varandra kunskap och stöd.

-Vi måste öka kunskapsnivån som ett led i att öka statusen för yrket, säger Fredrik Kämpenberg.
-Kockar är popstjärnor idag och vi hänger på - vi är 16.000 vardagshjältar. Vi måste höras och synas mer.

Ökat intresse
Missnöjet med skolmaten har lyfts fram allt mer i media under de senaste åren. Stjärnkockar som Jamie Oliver i Storbritannien och Paul Svensson i Sverige har tagit sig an det utskällda skolköket och fokuserat på näringsinnehåll, färska råvaror och klimatsmart mat.

Enligt Annika Unt Widell på organisationen Skolmatens vänner har debatten väckt ett intresse för skolmat även i Sverige. Detta har bland annat resulterat i att skolmaten i den nya skollagen enligt definition ska vara "näringsriktig".

-"Näringsriktig" är en bra början, men maten måste hamna i magen på våra elever, säger Annika Unt Widell.

Hamnar i soporna
Enligt organisationen Skolmatens vänner är problemet med dagens skolmat inte bara näringsinnehållet utan framför allt att skolbarn och ungdomar inte äter upp maten.

För även om maten innehåller tillräckligt med näring är den enligt Annika Unt Widell ofta av låg kvalitet och serveras i stökiga matsalar. Maten hamnar i soptunnan i stället för i munnen. Enligt beräkningar som Naturvårsdverket lät göra förra året kasseras mellan 10.000 och 30.000 ton skolmat varje år.

Mer kärlek
Skolkocken Fredrik Kämpenberg menar att det behövs mer utbildning och kunskap i skolköken i en tid då den förproducerade maten är tillräckligt billig för att man ska slippa laga mat i de offentliga köken.

-Som tur är finns det en masssa krav från politiker och medborgare att vi ska laga mat från grunden och det ska vara utan till satser, ekologiskt, klimatsmart och närproducerat, säger Fredrik Kempenberg.
-De är bra men det ställer krav på oss som jobbar.

För framtiden vill Fredrik Kämpenberg se klimatsmart mat och så lite förproducerad mat som möjligt.
- Vi måste komma med information - den här potatisen vi serverar idag kommer från en gård i närhetne och bonden heter såhär. Det ska vara mer kärlek i maten, avslutar han.

>My Rohwedder Street

• Tweet