Als-sjuk vädjar om att få dö

En 70-årig man, som lider av den obotliga neurologiska sjukdomen als, vädjar i ett brev till Socialstyrelsen om dödshjälp. Det är det andra fallet på kort tid, och frågan om rättsläget har aktualiserats.

Dödshjälp

11/10 2010 Patienter ska få sövas in i döden
5/5 2010 Förlamads respirator avstängd
26/4 2010 Hägglund: Väntad slutsats
26/4 2010 "Jag är jätteglad och lugn i själen"
26/4 2010 Patient har rätt att avbryta behandling
7/4 2010 Partier säger nej till aktiv dödshjälp
7/4 2010 Dödshjälp enar politiker över blockgränsen
7/4 2010 Sylvia vill få hjälp att dö
18/3 2010 Utredning om dödshjälp efterlyses
18/3 2010 Stor osäkerhet inom läkarkåren
18/3 2010 31-årig kvinna ber om hjälp att få dö

Fler...

Sjukdom utan bot

Amyotrofisk lateralskleros (als) är gemensam beteckning för en grupp sjukdomar där nervceller som styr kroppens viljestyrda muskler dör och ersätts av bindväv. Det leder till förlamning och förtvining av musklerna.

I Sverige insjuknar cirka 200 personer varje år. Viss ärftlighet finns. Någon bot finns ännu inte och de flesta drabbade dör inom tre-fem år, vanligtvis sedan andningsmuskulaturen har slutat att fungera.

Sjukdomen blev känd i Sverige sedan författaren och programledaren Maj Fant berättade att hon led av als. Hon avled 1995. SVT:s nyhetsankare Ulla-Carin Lindquist, som dog i als våren 2003, gjorde sjukdomen känd genom dokumentären Min kamp mot tiden och boken Ro utan åror.

Fakta: Dödshjälp

Aktiv dödshjälp (eutanasi) innebär att läkaren aktivt hjälper en person att avsluta sitt liv. Eutanasi är förbjuden i nästan hela världen, men är i Europa tillåten i Nederländerna, Belgien och Luxemburg.

Läkarassisterat självmord innebär att läkaren tillhandahåller läkemedel i dödande dos, men att patienten själv utför den dödande handlingen. Metoden tillämpas i Schweiz där hittills elva svenska patienter fått hjälp att avsluta sina liv. Den används också i delstaterna Oregon och Washington i USA.

Passiv dödshjälp innebär att läkaren, ofta i samråd med patient eller anhöriga, avslutar en medicinsk livsuppehållande behandling när allt hopp om att kunna rädda liv är ute. I stället lindras patientens symtom genom så kallad palliativ vård. Metoden är mycket vanlig.

Mannen har tidigare i intervjuer i medier och i ett livstestamente gjort klart att han inte vill leva om han måste vårdas i respirator på sjukhus, skriver Svenska Dagbladet.

Går inte Socialstyrelsen med på hans begäran säger han att han tänker ta saken i egna händer.

Under de senaste fyra åren mannen gradvis försämrats, men under senare tid har det skett i snabbare takt, och nu börjar hans andningssvårigheter att tillta.

Vill bli nedsövd
Tidigare har han kontaktat sin husläkare och bett om att få bli nedsövd. Läkaren har dock sagt att han måste väckas var fjärde timme för att svara på frågan om han ångrat sig.

-Jag fasar för dessa uppvaknanden och att bli liggande utan förmåga att kommunicera, säger han till SvD.

Frågan om dödshjälp aktualiserades förra veckan då en 31-årig kvinna skickade in en begäran till Socialstyrelsen om hjälp om att få dö. Hon har varit bunden till en respirator sedan hon var sex år och vill nu att den ska stängas av.

Tydligare riktlinjer
Fallet med den 70-årige mannen är bara det tredje fallet av den här typen som hamnat på Socialstyrelsens bord.

Myndigheten ska ta ställning till rättsläget i vår. Det handlar framför allt om en avvägning mellan patientens vilja att fortsätta behandlingen och att det i dessa fall är någon annan som aktivt måste avbryta den.

Läkaresällskapet efterlyser tydligare riktlinjer, inte minst med anledning av fallet med den dråpmisstänkta barnläkaren på Astrid Lindgrens barnsjukhus i Solna.

Socialminister Göran Hägglund kommenterade saken med att "varje form av aktiv dödshjälp är oacceptabel", men han välkomnar samtidigt Socialstyrelsens utredning och pekar på att det finns oklarheter kring det juridiska läget.