Ett mindre sårbart samhälle - går det?

Experterna: Vi måste lära av det som hänt

Publicerad 22 april 2010 - 18:44 Uppdaterad 23 april 2010 - 09:16

När ett mindre vulkanutbrott på Island orsakar att tiotusentals flyg dagligen ställs in över Europa tvingas vi inse vilket sårbart samhälle vi lever i. Men går det att vara förutseende och redan i förväg "bygga bort" sårbarheten?

Ett antal forskare från Lunds universitet försökte besvara den frågan på ett seminarium i Stockholm på torsdagen.

Svaren blev varierande, men där fanns en enighet om att vårt samhälle har en förmåga att anpassa sig till katastrofer och komma fram med nya lösningar - förutsatt att katastroferna blir tillräckligt långvariga!

Andreas Bergh, nationalekonom, var den av forskarna som hade den mest optimistiska synen på vulkanutbrottets effekter.

-Även stora händelser får rätt små effekter så länge de betraktas som en engångshändelse, menar han.

- Pågår händelsen en längre tid börjar man arbeta med förändringar, därför att då blir det intressant att genomföra dessa förändringar.

Per Becker, moderator för seminariet, undrade vad som skulle hända om vulkanutbrottet skulle pågå till exempel två månader, vilket kan antas vara ett rimligt scenario.

- Det skulle påskynda strukturomvandlingen inom transportsektorn - den kommer ändå, men det skulle gå snabbare, svarade Andreas Bergh.

"Näst bäst nästan lika bra"
Hans anledning till optimism kring vulkanutbrottets effekter skulle annars kunna sammanfattas med "näst bäst duger".

-Jag är skeptisk till påståendena om de enorma ekonomiska förluster varje dag som utbrottet orsakar. Det speglar inte den samhällsekonomiska kostnaden. Flyget förlorar pengar, men bussbolag, hotell med flera vinner.

-En fördel med att vi lever i ett komplext samhälle är att vi har mycket vi kan göra, vi har alternativ. Och det näst bästa alternativet kan vara nästan lika bra som det bästa. Värdet kan vara nästan lika högt.

- Om min flygresa blir inställd sitter jag inte passiv i två timmar, jag gör något annat. Kanske tar jag tåget i stället och får se mig om, kanske jobbar jag, kanske umgås jag med familjen. Jag har själv mött personer som till exempel är glada att slippa åka på en konferens.

- Marknadsekonomin har en enorm förmåga att hantera stora händelser, slår Andreas Bergh fast.

Komplext - en fördel?
Att vårt samhälle är komplext bidrar till dess sårbarhet, det var en av utgångspunkterna i inbjudan i till seminariet. Men Andreas Bergh menar att just komplexiteten kan vara en fördel.

-Ingen har koll på allt och ingen behöver ha det. Var och en gör det bästa med sin tid. Vi har stor fallhöjd innan det blir en riktigt stor kris. Mänskligheten är mindre sårbar tack vare komplexiteten, säger han.

Även Sten Wandel, professor i teknisk logistik, menar att vi kan lära av händelser som vulkanutbrottet och kanske hitta nya smarta sätt att vara kreativa. Han exemplifierade med postbolag som annars är bittra konkurrenter, men som nu började samarbeta om sina transporter.

"Flyget behövs"
-Kanske leder vulkanutbrottet på sikt till minskat beroende av flyg. Men flyget behövs. Dels som backup när andra system fallerar. Dels för att vi byggt upp vårt samhälle så att vissa komponenter måste fraktas med flyg.

- Det kan gälla någon vital komponent till bilar. Eller reservdelar till kärnkraftverk, telekomutrystning mm som bara finns på några få ställen i världen.

Han betonade också att vi behöver kommunikationer för att växa.
- Människor som reser lär sig nya saker. Det är viktigt för tillväxten och kunskapssamhället.

"Det blir fler utbrott"
Leif Johansson, geolog och docent vid institutionen för Geo- och ekosystemvetenskaper, sade att visserligen vet vi att vulkanutbrott kommer att inträffa och i regel kan vi förutse dem - men vi kan inte förutsäga tidsperspektiven.

- Alla vill veta vad som ska hända. Den enkla sanningen är att man vet nästan inget om det.

När det gäller det aktuella utbrottet hos Eyjafjallajökull är flera utvecklingar tänkbara. Det kan upphöra. Det kan ändra karaktär. Det kan fortsätta över lång tid, månader och även år. På Hawaii pågår ett vulkanutbrott sedan 1985.

Det finns farhågor att utbrottet hos Eyjafjallajökull skulle väcka den större vulkangrannen Katla. Där ser man historiskt att tre av Katlas utbrott de senaste 500 året har varit kopplade till Eyjafjallajökull, sade Leif Johansson.

- Vi kan stå inför något större, men det behöver inte bli så.

Det enda vi kan vara säkra på, enligt Leif Johansson, är att vi kommer att få fler vulkanutbrott med både asknedfall och kemiskt nedfall. De kommer sannolikt att vara värre än det utbrott vi har i dag.

- I Europa finns det aktiva vulkaner i Italien och den grekiska övärlden, inte bara på Island.

Tre incidenter med askmoln
Sidney Dekker, professor vid Leonardo da Vinci Laboratory for Complexity and Systems Thinking vid Lunds universitet, framhöll att det egentligen bara är tre incidenter med plan som skadats av askmoln som "har satt skräck i oss".

Två plan flög år 1982 in i samma askmoln, det ena "tappade" alla sina fyra motorer och föll 20.000 fot, men kunde därefter nödlanda. Det andra "tappade" tre motorer. Den tredje incidenten vaf 1989, när ett plan föll 13.000 fot efter att ha "tappat" sina fyra motorer.

Incidenterna ledde inte till några krascher eller att någon dog, men ändå har alltså rädslan för att flyga in i askmoln blivit så stor att man hellre ställer in alla flyg.

-Ja flygbranschen har alltid varit försiktig och den har klarat sig just därför att den är försiktig, säger Sidney Dekker. Det har förekommit flygstopp tidigare, men inte så här stora med 16.000 inställda plan per dag. Det beror ju på att vi flyger mer i dag!

Han framhåller också att flygmotorer inte är certifierade för att flyga genom aska.
- Och då får man inte göra det!

För att vi ska kunna lära oss att klara av sådana här situationer nämnder han fyra nyckelord:
Förutse, känna igen, anpassa, lära.

Inte "rättvist"
Naturkatastrofer drabbar inte "rättvist", det är också något vi måste lära oss leva med. Flera av forskarna menade att de delar av världen som drabbas måste vara innovativa, annars kommer andra snabbt att ta över. Sten Wandel:

-Vi borde lära oss bryta gränser och jobba tillsammans. Se över våra internationella organ för krishantering. Om vi inte vill bli nutidens dinosaurier.

Maria Holmin

• Tweet