|
|
Grafik: SVT
|
Utanförskapet har minskat
|
|
Publicerad 9 juni 2010 - 17:59
Uppdaterad 10 juni 2010 - 18:35
|
Inför valet 2006, innan de fick regeringsmakten, lovade allianspartierna att minska det så kallade utanförskapet. Och det har de lyckats med, visar Rapports granskning. När man i statistiken talar om att ett visst antal personer är i utanförskap menar man så kallade helårsekvivalenter. En helårsekvivalent motsvarar en person som försörjs med full ersättning ett helt år. Det vill säga två personer som t.ex. varit arbetslösa i ett halvt år var blir en helårsekvivalent tillsammans. En helårsekvivalent är alltså en statistisk konstruktion och beräknas för att ge ett jämförbart mått över tiden. SCB Socialbidragen har visserligen ökat med åtta procent sedan förra året men trots det har utanförskapet som helhet minskat under mandatperioden. Enligt regeringen är man i utanförskap om man får socialbidrag,
a-kassa, sjukpeng, förtidspension eller är i en arbetsmarknadsåtgärd. Första kvartalet 2006 var drygt en miljon personer, närmare bestämt 1.063.220, i utanförskap. Första kvartalet i år bestod den gruppen av mindre än 900.000 personer, närmare bestämt 897.782. Dessutom har antalet sjukpenningdagar mer än halverats sedan 2006, då de var 182.463. Siffran för i år är 86.838. Färre med a-kassa
Också antalet personer som får ersättning från a-kassan har minskat från 208.438 år 2006 till 141.335 i år. Förändringarna av a-kassan har gjort att färre har rätt till ersättning. Eftersom inte lika många har rätt till a-kassa kan man fråga sig hur många som lever på socialbidrag istället.  En av dem är Lena Lundin i Kungsbacka som levt på socialbidrag sedan januari i år. Hon är en av de långtidssjukskrivna som utförsäkrades vid nyåret. Lena stelopererade ryggen i december och orkade inte delta i arbetsförmedlingens arbetslivsintroduktion.
-Det snea år ju att kommunerna blir belastade av detta, när man får gå till socialen för att få hjälp, säger hon. "Det beror på krisen"
-Det finns naturligtvis fler som lever av försörjningsstöd när vi har lågkonjunktur och kris, framför allt många yngre. Men det är mer  kopplat till kris och mindre till a-kasseförändringar och andra förändringar vi gjort, säger statsminister Fredrik Reinfeldt. -Ju färre som lever av ersättningar och försörjning av skattemedel och ju fler som jobbar istället, desto mer resurser har vi till välfärd till äldre och till dem som saknar arbetsförmåga, tillägger han. Sahlin kritisk
Inte oväntat tycker oppositionsledaren Mona Sahlin annorlunda. Hon är mycket kritisk till regeringens sätt att resonera och se på verkligheten. -Den som minns debatten inför valet 2006 vet hur vi försökte argumentera att det inte var ett rimligt sätt att se på verkligheten, säger hon.  -Det handlar om hur många som har jobb. Har de blivit fler eller färre? Hur många måste söka sig till socialbidrag för att kunna få en försörjning? Hur många har råd att vara med i a-kassan, och vad händer om man inte har råd att vara med?
-Det är ett betydligt bättre sätt att se om klasskillnaderna och de ekonomiska klyftorna har vuxit eller inte, säger Mona Sahlin. Kiki Bek och Örjan Magnusson |
SVT Play
