Algtillväxt inte bara av ondo
|
|
Publicerad 23 juni 2010 - 19:46
|
Årets algblomning ser ut att bli relativt liten. Och vi ska ta den årligen återkommande blomningen längs Östersjöns kust med ro för algerna är en nödvändig del av Östersjöns ekosystem. -Det ser ut som små stickor som flyter omkring, säger Ulf Larsson, docent vid Stockholms universitet. Stockholms universitet har bland annat tagit vattenprover vid Landsortsdjupet söder om Nynäshamn i Stockholms sydligaste skärgård. Algtrådarna i vattnet syns tydligt. Men den fruktade katthårsalgen, som förstörde mångas badsommar 2005, lyser ännu så länge med sin frånvaro. Att Östersjöns vattenyta vissa somrar förvandlas till något som liknar rabarbersoppa är ingen ny företeelse. -Det finns litteraturuppgifter om mycket kraftfulla blommningar redan på 1800-talet. Det var till och med svårt att ro i de här blomningarna så kraftiga var de, säger Ulf Larsson. -Vi vet också ifrån undersökningar av sediment att de har förekommit många tusen år tillbaka i tiden i Östersjön. Minre risk för alger i år
En förutsättning för att algerna ska växa och må bra är att det finns fosfor i vattnet. -Eftersom vi har historiskt låga nivåer av fosfor, i alla fall under de senaste 15 till 20 åren så har det knappast varit lägre än såhär, så är risken det här året mindre än den har varit tidigare för stora algblomningar men den kan inte på något sätt uteslutas, säger Ulf Larsson. Stockholms universitet försöker också att via satellit följa algblomningen. Det gröna klorofyllet registreras och ger en uppfattning om algförekomsten. Årets data har just börjat bearbetas och även här får vi lugnande besked. -Det är inte särskilt höga värden av klorofyll men det kan ju fortfarande hända, säger Susanne Kratzer, docent vid Stockholms universitet. Nödvändig del av ekosystemet
Hon skrattar och säger att hon tycker att alger är underbara. -Jag tycker alger är fantastiskt vackra organismer. Vi ska inte vara så rädda för dem och inte se så negativt på dem som vi ofta gör. De här algerna är en nödvändig del av Östersjöns ekosystem, säger säger Ulf Larsson. -De tillför det bristämne, kväve, till vattnet som gör att andra alger kan tillväxa och vi kan alltså få mera djurplankton som i sin tur är fiskföda och alltså mera fisk på grund av de här algerna. -Så de är absolut inte av ondo.
Bo Öhlén |
SVT Play
Torsdag 9 februari 2012
