Politiskt gräl om de försämrade betygen

Publicerad 3 september 2010 - 13:52 Uppdaterad 3 september 2010 - 14:09

-Det här är siffror som är helt och håller väntade. Min bedömning är att den här trenden kommer att fortsätta under ett antal år framåt, säger utbildningsminister Jan Björklund (FP), som skyller siffrorna på en vag och undermålig utbildningspolitik som Sverige enligt honom haft under 40 år.

-Jag har i 15 år påpekat det här och nu försöker vi lägga om skolpolitiken.

Hans viktigaste åtgärder:
-Vi ska ha betyg tidigare i skolan och tidigare nationella prov och mer studiedisciplin. Jag vill också ha speciallärare tillbaka på lågstadiet. Det är viktigt att stödinsatser sätts in tidigt.

TT: Oroas du inte över detta ytterligare tapp i statistiken?

-Återigen, resultatet var väntat. De här siffrorna har sjunkit sedan 90-talets början. Visst är det oerhört trist men nu gäller det att vända utvecklingen, svarar Björklund.

"Sluta skyll ifrån dig"
-Jan Björklund måste någon gång sluta att skylla ifrån sig, säger Miljöpartiets skolpolitiske talesperson Mats Pertoft.

Han hävdar att regeringen visst bidragit till att en större andel 16-åringar inte klarar betygsspärren till gymnasiet. Lärartätheten i grundskolan sjönk nämligen förra läsåret, jämfört med de tre föregående läsåren.

-Det som hände när finanskrisen slog till var att regeringen vägrade ge kommunerna besked om ökade statsbidrag. Det tvingade kommunerna till mycket drastiska nedskärningar, bland annat i skolan. Man sade upp lärare, för annars hade man inte fått ekonomin att gå ihop.

Därför har Björklund inte tagit sitt ansvar, han har bidragit till att lärartätheten har minskat i svensk skola för första gången sedan 90-talskrisen, säger Pertoft.

Även Socialdemokraternas talesperson i välfärdsfrågor, Ylva Johansson, hävdar att regeringens politik har bidragit till de försämrade skolresultaten.

-Den har prioriterat stora skattesänkningar, lärare har sagts upp i skolorna och klyftorna i samhället ökar. Det gör att det blir sämre resultat, säger hon.

Löften om ökad lärartäthet
De rödgröna har i sin valplattform utlovat en ökad lärartäthet från förra läsårets 8,2 lärare per 100 elever till 9,0.

Lärartätheten i grundskolan ökade från 7,9 och 8,1 under den förra mandatperioden. När den nuvarande regeringen tog över låg lärartätheten på 8,3, ökade till 8,4 för att sedan sjunka till 8,2 per 100 lärare förra läsåret.

Jan Björklund: Trams!"
-Det är bara trams! Bara trams!

Utbildningsminister Jan Björklund har inte mycket till övers för kritiken från Mats Pertoft (MP) och Ylva Johansson(S) om att regeringen kan lastas för de svaga skolresultaten.

-Lärartätheten i dag är högre än 2006 när vi tillträdde. Vi är unika i Europa, i alla andra länder har man skurit ned bland lärarna.

Men han tillägger:

-Visst, det allra sista året har den visserligen gått ned marginellt från 8,4 lärare per hundra elever till 8,2.

Bättre lärarutbildning behövs
Problemet är obehöriga lärare, menar Björklund.

-Och där inför vi lärarlegitimation och bättre lärarutbildning.

Han klagar på att läraryrkets status har sjunkit i Sverige och skulden lägger han på den kommunalisering som skedde för 20 år sedan.

-Den svenska lärarutbildningen har haft en näst intill katastrofalt låg kvalitet de sista 15 åren. Både reformerna från 80-talet och 2001 års reform har ju försämrat utbildningen.

-Nu lägger vi om lärarutbildningen och ställer högre krav för att komma in och högre krav för att ta examen. Och högre krav på ämneskunskap.

På TT:s fråga om regeringen på något vis kan lastas för att usla betygen svarad han kort:

-Nej. Att resultaten sjunker i svenska skolan beror på misstag som gjordes för 20 år sedan. Och de kommer att sjunka ett antal år till, även om alliansregeringen får sitta kvar, innan det börjar vända. Det kommer att ta tid innan våra reformer syns i studentbetyget, säger Björklund.

Rapport/TT

• Tweet