Sören Holmberg.

S gynnas av valsystemet

Publicerad 20 september 2010 - 18:30 Uppdaterad 20 september 2010 - 21:53

Socialdemokraterna har fått oproportionerligt många mandat i årets val, som resultatet ser ut nu. Skevheten är en konsekvens av valsystemet och skulle kunna påverka valutgången i årets val.

-Vissa partier har fått oproportionerligt många mandat, som det ser ut nu är det framförallt Socialdemokraterna som har gynnats, säger Magnus Isberg, statsvetare.

Det är inte fel eller missberäkningar som ligger bakom skevheten säger Vivan Nilsson, informationsansvarig på Valmyndigheten.

-Vårt valsystem klarar inte av att det är så många små partier i riksdagen, då tar de större partierna oproportionerligt många mandat.

Proportionellt valsystem
Sveriges valsystem är proportionellt. Det innebär att mandaten ska fördelas i proportion till respektive partis andel av rösterna. Vid valet till riksdagen är Sverige indelat i 29 valkretsar med 310 fasta mandat och 39 utjämningsmandat. Först fördelas de fasta mandaten, det görs enligt jämkade uddatalsmetoden.

Därefter görs en ny mandatfördelning med partiernas röster i hela landet. Då fördelas 349 mandat och hela landet räknas som en valkrets. Sedan jämförs resultaten från de båda mandatfördelningarna. Om ett parti fått fler mandat vid fördelningen med hela landet som en valkrets har partiet rätt till utjämningsmandat.

-Utjämningsmandaten är till för att rätta till oproportionalitet och hjälpa små partier. Men det som hänt i det här valet är att de inte räckt till, säger Magnus Isberg.

Reglerna i valsystemet säger att när ett parti får fler mandat vid valkretsfördelningen än vid totalfördelningen behåller partiet dessa mandat. Det är vad som hänt Socialdemokraterna.

De har fått fyra fler mandat jämfört med om hela Sverige skulle räknas som en valkrets.

Moderaterna har fått ett mandat mer. Sverigedemokraterna har varken gynnats eller missgynnats. Övriga partier har alla missgynnats och fått ett mandat mindre än om landet hade räknats som en valkrets.

"Kommer bli diskussion"
Enligt Valmyndigheten har en liknande situation inträffat en gång tidigare, 1988 då fick Centerpartiet ett mandat för mycket.

Magnus Isberg säger att det inte blev så stora diskussioner om systemet då. Men han tror att det kan bli annorlunda den här gången.

-Nu innebär det en större skillnad, jag tror att vi kommer att få se en diskussion om förhållandet mellan de fasta mandaten och utjämningsmandaten. Vårt valsystem som många ser som helt proportionerligt är ju med det här utfallet inte absolut proportionerligt.

Skulle det ändra utgången i valet om systemet var absolut proportionerligt?

-Det vågar jag inte säga. Dessutom har inte alla röster räknats ännu så resultatet kan fortfarande förändras, säger Magnus Isberg.

Sören Holmberg, statsvetare säger att valsystemet kan påverka utgången i årets val. Beroende på hur många röster som finns kvar att räkna, de så kallade onsdagsrösterna.

-Förra gången var det 109.000 Den här gången kan de vara fler tror Valmyndigheten. Hur de hamnar i de olika valkretsarna och hur det påverkar utjämningsmandat kan i teorin innebära, om det blir väldigt jämt, att folket har röstat på en typ av partiuppsättning som då får majoritet, tex alliansen fast Sverigedemokraterna tillsammans med de rödgröna får en övervikt i mandat i riksdagen.

Och det är små marginaler i valresultatet säger Mats Knutson, inrikespolitisk kommentator.

-Det är drygt 7.000 väljare som skiljer alliansen från en egen majoritet det gör att valläget är extremt osäkert. På onsdag räknas de sista rösterna ihop och det väntas vara mellan 100.000 och 150.000 röster, det kan mycket väl avgöra det här.

Anna Svensson