Tre av tjugo är kvinnor - jämställdhet inte prioriterat

Publicerad 23 september 2010 - 19:49 Uppdaterad 24 september 2010 - 08:43

Av Sverigedemokraternas 20 riksdagsledamöter är tre kvinnor. Och när det kommer till jämställdhet är det hårdare straff för våldtäkter och en offensiv mot hedersrelaterat förtryck som är det viktigaste, tycker de.

-Det är frågor som vi har valt att driva. Det passar in i vår ideologi och är det vi vill ha som profilfrågor när det gäller kampen för jämställdhet, säger Sverigedemokraternas pressekreterare Christoffer Dulny.

Någon uttänkt politik för att uppnå till exempel lika lön för lika arbete, eller fler kvinnor i bolagsstyrelser, verkar partiet inte ha.

-Det är viktigt att få in kompetent folk i bolagsstyrelser, men det är ju upp till bolagen att bedöma vilka som är kompetenta. Det ska ju handla om kompetens och inte om kön, säger Christoffer Dulny.

Få kvinnor i partiet
Förklaringen till varför partiet bara har tre kvinnor bland sina tjugo riksdagsledamöter är enligt Sverigedemokraterna själva att de hittills haft svårt att rekrytera kvinnor.

-Vår medlemsbas är mestadels män. Vi har drivit frågor som traditionellt lockar fler män, som kriminal- och invandringspolitiken. Vi tror att även kvinnor skulle vara intresserade, men att vi måste bli bättre på att nå ut. Men det tror vi att vi kan uppnå nu när vi kommit in i riksdagen och fått större legitimitet, säger Christoffer Dulny.

Julia Kronlid är en av de tre nyinvalda kvinnliga riksdagsledamöterna.

Hur viktigt är det för dig med jämställdhet i samhället?
-Det är viktigt. Men jag tycker inte att det ska vara något påtvingat, till exempel när det gäller föräldraledighet. Där tycker jag att det ska finnas en valfrihet, säger Julia Kronlid.

Hur viktigt är det att kvinnor och män har lika löner för lika arbete?
-Det är viktigt.

Hur vill ni åstadkomma det?
-Det kan jag faktiskt inte svara på på rak arm. Men jämställdhet är en viktig fråga för oss, säger Julia Kronlid.

Strängare straff och mindre genuspedagogik
I sina politiska riktlinjer på hemsidan skriver partiet vad de vill jobba för den kommande mandatperioden när det gäller jämställdhet. Det handlar om en kraftig straffskärpning för kvinnofridskränkningar som våldtäkt och misshandel, och om att slopa skattefinansierat stöd till genuspedagogik.

De vill också ha "ett utökat stöd till utsatta invandrarkvinnor genom en offensiv mot tvångsgiften samt hedersrelaterat och religiöst förtryck". Konkret innebär det fler kuratorer i skolan och att väcka samhällsdebatt, förklarar Christoffer Dulny när han får frågan.

-Det är en av de åtgärder vi föreslår. Vi anser att arbetet måste bedrivas i skolorna, säger han.

Er väg mot ett jämställt samhälle är alltså skärpta straff för kvinnofridskränkningar och en offensiv mot tvångsgiftermål. Hur hjälper det mot löneskillnader till exempel?
-Vi har ju valt att fokusera oss på de frågor som är allra viktigast för jämställdheten. Det finns ju andra partier som är duktiga på att ta upp andra frågor. De frågor vi tar upp är ju kanske sådant som inte andra partier driver. Med det sagt så kommer vi ändå att vara med att delta i jämställdhetsdebatten på andra områden också, säger han.

Hur hänger de här punkterna ihop med er övriga invandringspolitik? Ni vill ju bland annat sätta "stopp för islamiseringen av det svenska samhället"?
-Vi tror ju inte att de som hotas av tvångsgifte är mestadels svenskar, utan det är ju invandrare. Men den inställningen hänger inte ihop med att vi vill begränsa invandringen, utan det är en separat fråga. Det handlar ju om invandrare som redan är här, som vi har ett ansvar för. Vi är också för en utökning av kvinnojourerna, säger Christoffer Dulny.

Linda Bock