Svårt att få hjälp vid dyslexi
|
|
Publicerad 15 oktober 2010 - 06:12
Uppdaterad 15 oktober 2010 - 22:23
|
Endast hälften av Sveriges landsting erbjuder hjälp till barn med funktionsnedsättningen dyslexi. Det visar en granskning som gjorts av Dyslexiförbundet. Försenade eller uteblivna insatser gör dessutom att barnen riskerar att bli utan kunskaper som de aldrig kan ta igen. "Kämpa mer"
-Alla tjatade på mig att jag måste kämpa mer. Men jag tyckte det var svårt, säger Isak Ulfvik som är 15 år och bor i Hässleholm. Det var inte så enkelt som att Isak behövde kämpa mer. Det visade sig att Isak har dyslexi, men det tog sex år för honom att få tillgång till rätt hjälpmedel för sin funktionsnedsättning. Fick själva betala
Först efter det att familjen själv bekostat en utredning hos en specialpedagog kunde Isak få det stöd han behövde. Utredningen kostade 8.000 kronor, men i skolan eller hos landstinget fanns ingen hjälp att få.
Isak Ulfvik
En genomgång som Dyslexiförbundet FMLS har gjort av Sveriges alla landsting visar att bara vartannat erbjuder barn under 18 år hjälpmedel för att kompensera för läs- och skrivsvårigheter, och i flera av landstingen som gör utredningar är väntetiden ett år. I Värmland är väntetiden ett och ett halvt år, och i Skåne kan man få vänta i upp till tre år. -Många gånger är det så att man först får vänta några år på att bli uppmärksammad. Och sedan när man väl får besked om att det ska utredas så kan man få vänta i ytterligare två år, och då har ju barndomen försvunnit, säger Sven Eklöf på Dyslexiförbundet. Slumpen avgör
Vilken möjlighet man som dyslektiker har att klara skolarbetet, beror alltså på var i landet man råkar bo. -Vi har lagar som gäller för hela Sverige. Vi har skollag och hälso-och sjukvårdslag och det ska vara lika för alla medborgare i landet. Att landstingen gör så olika tolkningar av hälso- och sjukvårdslagen är märkligt och det är inte bra, säger Sven Eklöf, kanslichef på Dyslexiförbundet FMLS. Svårt att få jobb
-De kanske inte kommer in på gymnasiet för att de inte har tillräckliga betyg och kommer man inte in på gymnasiet får man inga jobb. Och sedan kan man ju själv förstå vart det kan leda. Tyvärr tror jag inte att de som bestämmer tänker så långt, säger Isaks mamma Maria Ulfvik. -Många av de här barnen skulle kunna gå ut nian med VG eller MVG om de hade fått rätt hjälp i tid. Har du känslan av att det är något som inte stämmer med ditt barns läsutveckling, så har du förmodligen rätt, för du kan ditt barn bäst, säger Maria Ulfvik. Karin Moberger |
SVT Play
Torsdag 23 februari 2012
