Tunga dagar på den svenska basen

Publicerad 19 oktober 2010 - 19:49 Uppdaterad 19 oktober 2010 - 20:01

På den svenska basen i Mazar-i-Sharif råder en dämpad stämning. Rapports utsände Yama Wolasmal har besökt de svenska soldaterna samma dag som den stupade soldaten Kenneth Wallins stoft lämnade Afghanistan.

Personalchefen för de svenska styrkorna, Peter Hesse, har haft några hektiska dagar. Han är tydligt berörd av alla samtal med bekymrade soldater som vill tala ut om tragedin som drabbat lägret.

-Det har varit oerhört tungt. Det är många tankar som far genom ens huvud en sådan här dag, säger han.

Tidigt på tisdagsmorgonen, svensk tid, togs ett värdigt avsked av sergeant Kenneth Wallin, innan hans stoft fördes ombord på planet hem till Sverige. Hans död har tagit hårt på soldaterna i lägret. Att förlora en kamrat på det här sättet blir en påminnelse om riskerna.

-Även om man har försökt förbereda sig så kommer man inte i närheten av vilka känslor som drar igång och hur folk tar det här, säger Peter Hesse.

Stöd från varandra
Skyttegruppschefen Peter säger att stödet från de andra i gruppen har varit viktigt.

-Vi är helt beroende av varandra, att vi kan lyssna på varandra. Det svetsar ihop gruppen och styrkan som helhet, säger han.

Uppdraget i Afghanistan blir farligare för varje dag. Upproret i landet har sträckt sig till norra Afganistan där de svenska styrkorna är stationerade På måndagen blev ytterligare två soldater svårt skadade när de var ute på uppdrag utanför Mazar-i-Sharif.

-Vi har fått glädjande besked från sjukhuset om att åtmintone den ene kommer att få ett relativt snabbt tillfrisknande. Den andra soldaten är mer allvarligt skadad, säger Gustaf Fahl
kontingentchef i den svenska styrkan.

Alla medvetna om riskerna
Den höga risksituationen gör att rädslan för att dö har stigit bland de svenska soldaterna, enligt personalchefen.

-Jag är rädd för dö. Vi är nog alla rädda för att dö. Men det finns en hög medvetandegrad om riskerna här och alla gör sitt yttersta för att inte hamna i den situationen, för ingen vill dö.

Peter Hesse lovordrar Kenneth Wallins insatser i Afghanistan.

-Kenneth var väl medveten om vilket jobb han gjorde och han ska ha all respekt, heder och vördnad för det jobb han har gjort. Det här är det yttersta pris en människa kan betala.

Rapport

• Tweet