|
|
Polisen letar spår i området Lindängen i Malmö natten till onsdagen efter att två män blivit skjutna i området
Foto: Scanpix
|
Sextio skjutningar om året i Malmö
|
|
Publicerad 21 oktober 2010 - 14:44
Uppdaterad 22 oktober 2010 - 15:36
|
-Numera har vi 50-60 skjutningar om året i Malmö. För tjugo år sedan var det på sin höjd tio per år, säger J-B Cederholm, kriminalkommissarie hos polisen i Malmö.
Den som uppsåtligen innehar ett skjutvapen utan att ha rätt till det eller överlåter eller lånar ut ett skjutvapen till någon som inte har rätt att inneha vapnet döms för vapenbrott till fängelse i högst ett år.
Om brottet är grovt döms för grovt vapenbrott till fängelse i lägst sex månader och högst fyra år.
Om gärningen har begåtts av oaktsamhet eller om brottet är ringa, döms till böter eller fängelse i högst sex månader. Vapenlagen (1996:67) I de siffor på antalet skottlossningar, som kriminalkommissarie J-B Cederholm nämner, ingår
inte bara skott mot personer utan även beskjutning av byggnader. Enligt Cederholm är det totala antalet vapenbeslag i Malmö omkring 100 per år. Det innebär att de 15 "oförklarliga" skjutningarna utgör omkring en fjärdedel av skottlossningarna i Malmö det senaste året. -Men vi har snarare lagt till än dragit ifrån. Det är inte omöjligt att några av de 15 fallen visar sig vara relaterade till gängbrottslighet, säger J-B Cederholm. Det är framför allt de senaste tio åren som antalet skottlossningar ökat. Enligt J-B Cederholm kommer de flesta vapnen från Balkan. När kriget i forna Jugoslavien tog slut blev det vapen över och i bland annat Malmö fanns det avsättning för dem. Vill känna makt
-Man bär vapen för att känna makt och bli respekterad men även för att man är rädd. De som lever i kriminella miljöer är ofta rädda, säger han. -Man ser även att personer, som i lagens mening är barn, bär skjutvapen. Nyligen blev en 17-åring skjuten av en annan 17-åring utanför sin skola, säger J-B Cederholm, som påpekar att de inblandade fanns i den kriminella gängmiljön. Enligt J-B Cederholm förekommer det inte att "vanliga" medborgare beväpnar sig för att de är rädda. Vapnen förekommer i kriminella miljöer. Skärp lagen!
J-B Cederholm liksom flera av hans kolleger i Malmö vill att vapenlagen skärps. Han vill se en höjning av lägsta straffet för grovt vapenbrott. Straffskalan ligger idag mellan sex månaders och fyra års fängelse. 
J-B Cederholm Foto: Scanpix
-Då skulle vi få andra möjligheter att spana, till exempel med avlyssning. Men framför allt skulle de inte komma ut så snabbt efter att ha blivit dömda. Straffen måste vara mera kännbara, säger han.
För att ett vapenbrott ska betraktas som grovt krävs exempelvis att det finns en patron i vapnet. Rubriceringen grovt vapenbrott används, enligt Cederholm, ofta även när gärningsmannen har visat vapnet för att sätta sig i respekt eller för att skrämmas. Erkänner och släpps
När någon påträffar någon med ett olagligt vapen på sig erkänner den misstänkte oftast, berättar J-B Cederholm. Vapnet tas i beslag och personen i fråga släpps. Det är i princip bara när någon misstänks för ett brott, där lägsta straff är två års fängelse, som den misstänkte inte släpps. För att man ska kunna hållas kvar av polisen, trots att minimistraffet är lägre än två är, krävs till exempel att risken för flykt eller återfall är stor. Vapenbrott enligt BRÅ: I denna kategori ingår olaga innehav av pistol, revolver, k-pist, jaktvapen, annat vapen och andra brott mot vapenlagen (1996:67 1-3 §§) samt olaga innehav av kniv och andra farliga föremål som omfattas av lagen om förbud beträffande knivar och andra farliga föremål (1988:254 4§). Brottsstatistiken kan inte användas som mätare av den faktiska brottsligheten. En av anledningarna är att mörkertalet är stort. Brotten upptäcks och registreras vanligtvis då någon ertappas i samband med polisens ingripande vid andra typer av brott, exempelvis misshandel och rån. BRÅ (Brottsförebyggande rådet) Örjan Magnusson
orjan.magnusson@svt.se |
SVT Play
Fredag 25 maj 2012
