Mer geografiprofil än personprofil

Publicerad 22 oktober 2010 - 15:33 Uppdaterad 22 oktober 2010 - 15:38

Polisens väg för att hitta gärningsmannen finns i ärendeanalysen och länkningen av brotten, menar psykologiprofessor Sven Å Christianson vid Stockholms universitet.

-Genom att titta på geografisk profil, var attackerna skett, i vilka områden, vilka tider och tillvägagångssätt, kan man till exempel se hur den här personen rör sig och vilka risker personen tar, säger han.

Det viktiga är att kunna förstå vilka skjutningar som utförts av en och samma gärningsman, påpekar han.

Söker gemensamma faktorer
-Man kan också genom länkning nå fram till vittnen, personer som kanske gjort iakttagelser men kanske inte kopplat ihop dem. Man får kanske fram ett signalement som återkommer, och personer kan komma ihåg att "där och där" såg de en viss person.

Det handlar också om att söka gemensamma faktorer, exempelvis aktiviteter som knyter samman offer och gärningsman.

-Låt oss säga att den personen varit på ett gym eller en restaurang, att det finns något som för offer och gärningsman samman utan att de känner till eller är medvetna om det, säger Christianson.

Vissa profiler är myter
Gärningsmannaprofiler om en viss personlighet och karaktär, beskrivningar av en person, avfärdar Sven Å Christianson som rena myter.

-Det är liksom mer i Hollywood-sammanhang som det fungerar så, säger han.

Han tar Hagamannen som exempel på när en sådan profil var helt fel.

-Man hade inte att göra med en ensam, störd person som knappt gick ut, det var precis tvärtom - en familjefar som gick på krogen. Det var då han begick brotten, säger Christianson.

Varnar för spekulationer
Sven Å Christianson anser att man bör vara försiktig med att peka ut Malmöskotten som specifikt hat mot invandrare.

-Det är bara spekulationer. Det kan vara så att dessa varit lättare att komma åt, att de rört sig i de områden som han bäst känner till, säger Christianson.

Hur tidningsskriverier nu påverkar en gärningsman är svårt att bedöma.

-En del avstår helt från att ta del av det som skrivs, andra följer det och får vissa uppslag hur de ska göra för att undgå upptäckt. En tredje känner sig upphöjd och blir mer potent. De som är jag-svaga, rädda och upplever vanmakt i sitt liv, vilket många av dem som begår sådana här brott gör, ges näring när medier lyfter fram dem som potenta och skräckinjagande, säger Christianson.

"Schabloner"
Men att man har att göra med någon som härmar den så kallade lasermannen på 90-talet, eller att andra skulle börja kopiera dagens skottlossningar, avfärdas också som fantasier och "Hollywood-schabloner".

-En gärningsman tänker inte primärt utifrån ett "copycat"-beteende, det är en betydligt mer personlig och djupgående problematik som motiverar gärningsmannens beteende, säger Christianson.

TT

• Tweet