Malmö och Täbys barn lever i olika världar

Publicerad 31 januari 2011 - 20:03 Uppdaterad 1 februari 2011 - 16:40

Allt fler barn lever i fattigdom. Tuffast är det för barnen i Rosengård.

Efter att ha minskat under 2000-talet, vände barnfattigdom uppåt igen under den ekonomiska krisen 2008.

Samtidigt visar Rädda barnens rapport på stora skillnader i landet.

Högst i Malmö
I Täby lever endast 3 procent av barnen under knappa ekonomiska omständigheter. Högst är fattigdomen bland barn i Malmö, där 31 procent är fattiga.

Allra störst är fattigdomen bland barn i stadsdelen Rosengård i Malmö där 61 procent av barnen lever i ekonomisk utsatthet.

Invandrarbakgrund
Barn till ensamstående föräldrar och föräldrar med invandrarbakgrund är värst drabbade.

Rädda barnens definition av barnfattigdom är familjer som antingen lever på försörjningsstöd eller en inkomst som inte täcker skäliga levnadskostnader.

Statsminister Fredrik Reinfeldt (M) ser allvarligt på uppgifterna.
-De återspeglar att i tider då ekonomin krymper och folk får gå från arbete så påverkar det också barnen i familjerna, säger han.

Men han ifrågasätter Rädda Barnens slutsats att klyftan mellan fattiga och rika familjer ökat.
-Vi ser inga förändringar i inkomstspridning efter 2006.

Har inte råd
Andelen barn i fattigdom har ökat från 10,9 procent 2007 till 11,5 procent 2008, det år rapporten gäller. Studier tyder på att barnfattigdomen fortsatt att öka.
-Jag tror att nästa rapport kommer att visa på ännu större klyftor, sade Dahlin när rapporten presenterades i Malmö, som ligger i topp med en barnfattigdom på 31 procent.

Tapio Salonen, professor i socialt arbete, trycker hårt på de sociala klyftor som rapporten avslöjar.
-Den ekonomiska utveckling vi haft i Sverige tycks inte nå ut till de mest utsatta hushållen, säger han.

Barn till ensamstående är mer utsatta än barn i parrelationer, barn till utlandsfödda mer utsatta än barn till svenskfödda. Ett barn till en ensamstående utlandsfödd förälder löper 50 procents risk att hamna i barnfattigdom.

Politiska reaktioner
Rapporten har väckt omedelbara politiska kommentarer. Miljö-partiets Mikaela Valtersson betecknar det som en "skamfläck för ett civiliserat samhälle" att barnfattigdomen ökar. Både hon och Vänsterpartiets Lars Ohly kräver en riksdagsdebatt.

Socialdemokraternas talesperson i barn- och ungdomsfrågor, Lena Hallengren, blir upprörd över att statsminister Fredrik Reinfeldt inte vill kännas vid några vidgade klyftor i samhället.

-Då är frågan vilka besök statsministern gör ute i landet när han inte ser detta. Man kan undra om det bara är vi i oppositionen som får förtvivlade brev från utsatta människor som inte får pengarna att räcka och är bedrövade inför hur de ska klara ekonomin och kunna ge barnen vad de behöver för en god uppväxt, säger hon till TT.

Ylva Esping
ylva.esping@svt.se
TT

• Tweet