Ecpats generalsekreterare om Sjöbergs berättelse:
-Jag blev inte förvånad
|
|
Publicerad 28 april 2011 - 13:03
Uppdaterad 28 april 2011 - 16:08
|
Situationen som Patrik Sjöberg berättar om är inte ovanlig. Det handlar om vuxna människor som befinner sig i någon form av maktsituation gentemot barnet. -Jag blev inte förvånad när jag såg det på SVT i går, säger Helena Karlén som är generalsekreterare i barnrättsorganisationen Ecpat.
Patrik Sjöberg och sexövergreppen |
Det kan röra sig om en lärare, tränare eller scoutledare. Ofta är förövaren någon som barnet ser upp till och som man vill efterlikna. Redan 1992 när det första avslöjanden om barnpornografi i Sverige kom fram, i den så kallade Huddingehärvan, handlade det om simlärare som utnyttjat barn efter simträning. Patrik Sjöbergs berättelse blir på nytt en påminnelse om att det här inte är något nytt fenomen.
-Vuxna som har de här böjelserna söker sig till sammanhang där dom har tillgång till minderåriga, förklarar Helena Karlén. Svårt att upptäcka Det är svåra saker att prata om och det är inte helt lätt att upptäcka om det sker något olämpligt eller konstig. Helena Karlén vill betona att man hela vuxenvärlden måste ha utgångspunkten att folk är schyssta och man kan verkligen inte utgå från att bara för att någon jobbar som idrottsledare eller fritidsledare så har man något skumt för sig. -Absolut inte men man måste som vuxen ha insikt och kunskap om det här. Som vuxen måste man kunna tänka tanken och faktiskt vara den som ser till att barn skyddas, säger hon. Många föräldrar är självklart oroliga och det finns egentligen ingen checklista att följa men det finns några saker som man kan tänka på. Som förälder bör man vara vaksam på om ens barn plötsligt får extra träningspass eller om ledaren börjar att köra hem barnet från träningen på kvällarna. Då kan det vara något som inte stämmer. -Det känns inte ok och i en sådan situation skulle jag gärna vilja ställa några frågor till mitt barn, förklarar Helena Karlén men samtidigt kan det vara som i fallet Patrik Sjöberg att barnet inte vågar prata om det eftersom man känner skuld. -Jag tycker Patrik Sjöberg sa det bra. Att han känt skam och bara lagt locket på. Kanske är det så att han själv har fått en dotter som har påverkat honom och det är därför han berättar nu. Det bästa sättet att bearbeta är just att prata om det, säger Helena Karlén som är generalsekreterare i barnrättsorganisationen Ecpat.
Johan Lundin johan.lundin@svt.se |