Regeringen vill jämna ut jobbklyfta
|
|
Publicerad 30 maj 2011 - 18:27
Uppdaterad 30 maj 2011 - 18:28
|
Klyftan i sysselsättning mellan utlandsfödda och svenskfödda är "oacceptabel", enligt regeringen, som vill minska skillnaderna. Arbetslösheten är nu mer än dubbelt så hög bland utlandsfödda än bland svenskfödda, och det är betydligt vanligare att utlandsfödda får socialbidrag. Utlandsfödda kvinnor är en grupp som särskilt har halkat efter. Under första kvartalet i år var andelen sysselsatta utomeuropeiskt födda kvinnor bara 49 procent. -Det är förfärligt lågt, säger Tord Strannefors, prognoschef på Arbetsförmedlingen. "Oacceptabel" klyfta Klyftan i sysselsättning mellan utlandsfödda och svenskar är cirka 11 procent, medan arbetslösheten bland utlandsfödda är mer än dubbelt så hög som bland svenskfödda. Det är oacceptabelt, anser Migrationsminister Tobias Billström (M), integrationsminister Erik Ullenhag (FP) och arbetsmarknadsminister Hillevi Engström (M). Regeringen vill öka sysselsättningen bland utlandsfödda. De närmaste åren behövs "varenda kotte" för att det inte ska bli brist på arbetskraft när vi på allvar går in i generationsväxlingen i och med att 40-talisterna går i pension, enligt ministrarna. -Vi kan ju hamna i en situation där vi har arbetskraftsbrist samtidigt som vissa inte kommer in på arbetsmarknaden, säger Erik Ullenhag. Regeringens lösningar handlar bland annat om att förbättra svenskundervisningen, följa upp trygghetssystemens utformning samt öka resurserna till skolor i utsatta områden. Många får socialbidrag Samtidigt lyfter Timbro i en färsk rapport fram att utrikes födda är överrepresenterade i socialbidragsstatistiken. År 2009 fick 12 procent av de utlandsfödda socialbidrag, jämfört med 2 procent bland svenskfödda. Enligt Tord Strannefors beror den högre andelen framför allt på att en del utrikes födda har svårt att komma in på arbetsmarknaden, samtidigt som vissa i gruppen inte har rätt att få a-kassa. -För den som får försörjningsstöd kan det ju bli kämpigt ekonomiskt eftersom ersättningsnivån är betydligt lägre. Samtidigt finns ju trycket att ska söka jobb oftast inte där, säger Strannefors. Hillevi Engström pekar på att försörjningsstöd inte ska vara en ersättning man ska få under en längre tid. Det ska fungera som "samhällets sista skyddsnät". Men enligt Sveriges Kommuner och Landsting var det 2009 en dryg tredjedel av socialbidragstagarna som hade haft bidraget i mer än tio månader. Erik Ullenhag öppnar nu för en diskussion kring en ökad jobblinje för socialbidrag. -I dag finns det ingen morot för att jobba för den som har försörjningsstöd, säger han. TT |