Statsskuld - så funkar det

Publicerad 20 juni 2011 - 16:39 Uppdaterad 20 juni 2011 - 17:50

Grekland dignar under skuldberget och just nu ligger landets framtida ekonomiska öde i händerna på euroländerna och Internationella valutafonden, IMF.

Landet är i stort behov av pengar. Men hur går det egentligen till när ett land ska låna?

Historiskt sett har det varit lätt att låna pengar eftersom ett land egentligen inte kan gå i konkurs. Så länge befolkningen betalar skatt har staten en säker inkomstkälla och därför anses riskerna vara låga.

Säljer värdepapper
Statsskulden är det som staten är skyldig omvärlden och den består i huvudsak av statsobligationer, som ges ut när staten behöver mer pengar.

-Den som lånar ut får ett "papper" där det står hur mycket man lånar ut, till vilken ränta och när lånet förfaller, säger Marja Lång, presschef på Riksgälden till SVT.

Köpare är oftast stora pensionsbolag, banker, fonder och andra länders centralbanker. I Sverige ansvarar Riksgälden, den myndighet som förvaltar statens finanser för utgivandet av statspapper (statsobligationer eller statsskuldväxlar).

Marknaden sätter räntan på obligationslånen och för Sveriges del är räntan låg på grund av den låga risk det innebär att låna ut pengar till Sverige.

Marja Lång. Foto: Riksgälden -I kristider är de eftertraktade eftersom de betraktas som säkra. I Sveriges fall auktionerar Riksgälden ut statsobligationer, säger Marja Lång.

Statskulden består också av så kallade statskuldsväxlar. De liknar obligationer, fast har kortare löptid.

De ges också ut av Riksgälden och används som tillskott då man vill parera tillfälliga svängningar i landets utgifter. Dessutom lånar Riksgälden av privatpersoner genom premieobligationer, men de utgör bara en liten del av statsskulden.

Havererad marknad
Det som nu sker i Grekland kan beskrivas som en situation där marknaden för grekiska obligationer har havererat.

Den som däremot vill köpa grekiska statsobligationer får i dag en hög ränta eftersom marknaden bedömer dem som en osäker investering och vill ha mycket betalt för risken.

Istället för att Grekland ger ut egna obligationer och betalar en mycket hög ränta tvingas euroländerna och Internationella valutafonden söka lån för Greklands räkning.

Mycket beroende på den låga tillit marknader i dag har till grekiska obligationer.

-Hade det varit ett normalt läge hade Grekland kunnat ge ut obligationer. Men idag litar man inte på Grekland och man är rädd för att göra en förlust på obligationerna. Därför går man genom andra kanaler - i det här fallet är det staterna i Eurozonen som lånar ut pengar, förklarar Robert Bergqvist, chefekonom på SEB.

-Det som Grekland gör i dag är att man lånar kreditvärdighet från andra stater. Andra stater lånar upp för Greklands räkning, De andra staterna i Eurozonen tar på sig risken för Greklands räkning, säger Robert Bergqvist.

Robert Bergqvist.Foto: Scanpix Robert Bergqvist säger att det handlas i grekiska obligationer, men att handen är liten på grund av de höga riskerna.

Ingen konkurs
Greklands statskuld har skenat och är i dagsläget omkring 140 procent av landet Bruttonationalprodukt. Det kan jämföras med Sverige där den siffran är omkring 40 procent.

När marknaden fungerar som normalt amorteras delar av statsskulden ner och andra delar skjuts på framtiden genom att landet ger ut nya obligationer, för att betala de obligationer som har löpt ut.

Om det anses alltför riskfyllt att låna ut till ett land kan de få svårigheter att ge ut nya obligationer och därmed få nya lån för att betala ut pensioner och betala andra löpande kostnader. Då infaller ett scenario som kan liknas vid en "statskonkurs".

Både Marja Lång och Robert Bergqvist vill dock undvika begreppet "statskonkurs" eftersom ett land inte kan gå i konkurs på samma sätt som ett företag. Då inträder ett läge som på marknadsspråk kallas för default.

-Det kan vara en "mjuk" default och då förlänger man löptiden på statspappren eller så sker en ?hård? default och då skrivs värdet på skulderna ner, säger Robert Bergqvist.

Situationen vid en "mjuk" default kan jämföras med att du har ett lån till banken som du inte kan betala. Istället begär du uppskov med att betala dina skulder. På samma sätt kan en ?hård? default jämföras med en skuldsanering för privatpersoner.

Andreas Liebermann
andreas.liebermann@svt.se

• Tweet