|
|
Martin Schibbye och Johan Persson gick över gränsen från Somalia till Etiopien
Foto & grafik: SVT
|
"Kan dröja länge innan svenskarna släpps"
|
|
Publicerad 16 augusti 2011 - 13:40
Uppdaterad 17 oktober 2011 - 11:25
|
De två fängslade svenska frilansjournalisterna Martin Schibbye och Johan Persson ställs inför domstol i Etiopien på onsdagen. Men enligt Etiopienexperten Kjetil Tronvoll kan det dröja till i höst innan fallet är avgjort.
Svenska journalister fängslade i Etiopien |
Martin Schibbye och Johan Persson greps av etiopiska styrkor den 1 juli när de tillsammans med rebeller från gerillan ONLF passerade gränsen från Somalia till den omstridda provinsen Ogaden. Människorättsgrupper anklagar regimen för att mörka övergrepp på befolkningen där. Även gerillan beskylls för kränkningar av de mänskliga rättigheterna och är terrorstämplad av regeringen. TT Hittills har Journalistförbundet och Reportrar utan gränser samlat in 95.000 kronor för att täcka de fängslade svenskarnas rättegångskostnader. -Det finns ingen juridisk koppling till någon redaktion som skulle kunna vara ansvarig för det som uppkommit. Om de två svenskarna varit anställda hade rättegångskostnaden betalats av deras arbetsgivare, säger Jonas Nordling, Journalistförbundets ordförande. Journalisten Det är ännu inte helt klart vad de två är anklagade för men det pågår en utredning om huruvida de har gjort sig skyldiga till terrorbrott genom att de bland annat gått över gränsen från Somalia till Etiopien tillsammans med ONLF-gerillan. Frågan är nu vad som händer när svenskarna ställs inför domstol och hur länge det kan dröja innan de får komma hem. Snabbt beslut -Det troligaste är att de snabbt bestämmer sig för att förlänga häktningstiden med 3-4 veckor, säger Kjetil Tronvoll, Etiopienexpert och professor vid International Law and Policy Institute i Oslo. 
Kjetil Tronvoll
Den etiopiska terroristlagen, som är tre år gammal, gör det möjligt att hålla en person häktad i upp till tre månader för att samla in bevis.
Men enligt Kjetil Tronvoll finns det en liten möjlighet att rättegången börjar i morgon fredag. När det handlar om utlänningar kan man vilja få saken ur världen. Även om rättegången skulle starta på onsdagen kommer den inte att vara över förrän i höst, någon gång i september och oktober, tror han. Håller i vapen En mycket viktig del i anklagelserna är den bild där en av svenskarna håller i ett vapen. En annan är den video där de två ser ut att leka med vapen tillsammans med soldater i ONLF-gerillan som etiopiska regeringen terroriststämplat. Videon, som gjorts av svenskarna själva, finns publicerad på nätet. Samma sak gäller en video, tagen av etiopiska armén, som visar gripandet av de två. -Här kan myndigheterna hävda att de tagit dem på bar gärning, säger Kjetil Tronvoll. -Terroristlagen i Etiopien är vid. Det räcker med att man uttrycker någon form av sympati med gerillan eller en liten kommentar så kan det tolkas som ett brott mot lagen, säger Kjetil Tronvoll.
I lagen finns dödsstraff med i straffskalan men det utdöms sällan. Martin Schibbye och Johan Persson erkänner att de olagligt tagit sig in i landet men hävdar i övrigt att de bara är journalister. Hjälp med ombud -Personal från ambassaden har besökt fängelset en gång i veckan, vilket de två uppskattar mycket, säger Cecilia Julin på UD. 
Cecilia Julin
-De mår bra fysiskt men det är naturligtvis en psykisk press, säger hon.
Enligt Cecilia Julin kommer en person från ambassaden att vara på plats vid domstolen på onsdagen. Dessutom har ambassden hjälpt till med att hitta ett juridiskt ombud, en engelskspråkig etiopier som är väl insatt i landets rättsväsen. Tyst diplomati I övrigt är man på svenska UD mycket förtegen om fallet. Det beror bland annat på att de fängslade och deras anhöriga har bett om det men kan också ses som en del av den tysta diplomatin, som går ut på att få hem svenskarna så fort som möjligt. Det spekuleras om Sverige kan hota med att minska biståndet till Etiopien som i fjol uppgick till 243 miljoner kronor. Chansen att snabbt få hem Martin Schibbye och Johan Persson finns, enligt Kjetil Tronvoll, så länge rättegången inte har börjat. -När rättegången väl börjat tror jag den tysta diplomatin har gjort sitt. Då kommer myndigheterna att säga att rättsprocessen måste ha sin gång, säger Kjetil Tronvoll. Man kommer att säga att "vi är ändå en rättsstat och kan inte ingripa i en pågående process", tror han. • Ogaden ligger i Etiopien vid gränsen mot Somalia, och nästan hela befolkningen är muslimer av somalisk härkomst. Provinsen har behållit sin särart och handlar mer med Somaliland, Somalia och Mellanöstern än med det övriga Etiopien. • Ogaden är omstritt sedan 1800-talet. 1977 invaderades det av Somalia. Med hjälp av Kuba och Sovjetunionen drev Etiopien året därpå ut somaliska armén. Bombningarna ledde till att uppemot två miljoner människor flydde till Somalia. • Senaste konflikten har pågått sedan 1984 då ONLF-gerillan tog upp vapen mot centralregeringen. • Gerillans krav har varierat mellan full självständighet, anslutning till ett "Storsomalia" och större självstyre inom ett mångetniskt Etiopien. Etiopien anklagar ONLF för att vara terrorister understödda av ärkefienden och grannstaten Eritrea. Örjan Magnusson orjan.magnusson@svt.se |