Tolkar översätter ofta fel
|
|
Publicerad 5 september 2011 - 14:04
Uppdaterad 5 september 2011 - 15:03
|
Hälften av landets tolkar är så okunniga att rättssäkerheten hotas, enligt forskare.
Domare avbryter rättegångar eftersom tolkar inte förstår de juridiska termerna.
Fakta: Auktoriserade tolkar |
• Ungefär tio procent av tolkarna i Sverige är auktoriserade. • Kammarkollegiet har tillsyn över auktoriserade tolkars verksamhet. • Auktorisationen gäller mellan svenska och ett annat språk. • En auktoriserad tolk kan ha specialistkompetenser inom rättsväsende och sjukvård. • I Kammarkollegiets föreskrifter regleras auktorisationerna. Källa: Kristina Gustafsson och Kammarkollegiet/TT -Det händer oftare än jag skulle önska, säger chefsrådman Kerstin Hardgren. Många tolkar har bara en termins studier i bagaget när de håller komplicerade samtal med klienter och patienter som inte talar svenska.
Felöversättningar och allvarliga missförstånd är vanliga konsekvenser. Granat blev granatäpple
Ett exempel: I ett asylärende berättade en pojke att han flydde landet sedan en granat kastats mot hans hus.
I rätten blev granat översatt till granatäpple - först långt senare upptäcktes misstaget. -Utbildningen är inte tillräcklig för att hantera samtal inom juridik, sjukvård och asylfrågor. För personer med annat modersmål än svenska försvårar det kommunikation på lika villkor. Det är ett hot mot rättssäkerheten, säger Kristina Gustafsson, forskare vid Lunds universitet, som studerat tolkservicen. Inte många auktoriserade
Det är inte ovanligt att domstolar tvingas avbryta rättegångar på grund av språkproblem mellan tolk, klient och domare. -Klienterna är ju helt i händerna på tolken. Om vi märker att det inte fungerar så begär vi att få en ny tolk, annars får vi inte ett fullgott underlag för våra avgöranden. Tyvärr händer detta oftare än jag skulle önska, säger Kerstin Hardgren, chefsrådman vid förvaltningsdomstolen i Malmö. Hon möter också en brist på rättstolkar för vissa språk. Hälften klarar inte av sitt arbete
Auktoriserade tolkar arbetar bara under cirka 600 av de totalt 6 000 timmar som tolkas i Sverige varje dag. -De har genomgått svåra prov. Självklart kan man vara bra i alla fall, men ungefär 50 procent av alla tolkar klarar inte av sitt arbete, säger Kristina Gustafsson. Kraftigt ökat behov
Enligt studien vid Lunds universitet har inte tolkanvändningen hängt med i Sveriges förvandling till ett mångkulturellt samhälle. -Redan i invandrarutredningen 1972 slog staten fast sitt ansvar att garantera tillgången på tolkar. Men sedan dess har tolkbehovet ökat enormt. I dag är det kris med tolkar i vissa språk, till exempel somaliska och mongoliska, säger Kristina Gustafsson. I dag är det bara möjligt att bli auktoriserad i en fjärdedel av alla tolkade språk. Kvalitet kostar
-I Sverige talas 170 språk, det får absolut inte ses som ett övergående problem. Därför är det viktigt att staten satsar och ställer krav på utbildning och auktorisation för att kunna garantera god tolkservice, säger Kristina Gustafsson. Forskningsrapporten behandlar även de problematiska arbetsvillkoren för tolkar.
Tolkbristen i Sverige skylls delvis på dåliga löner och otrygga anställningsformer. -Arvodena har stått helt still sedan 1990-talet. Man får inte glömma att det faktiskt finns ett pris för kvalitet, tyvärr går många tolkanvändare enbart efter priset, säger Kristina Gustafsson.
TT |
SVT Play
