|
|
Än så länge är det oklart hur "riskfyllt" det är att ladda ner torrentfiler från nätet.
|
Så går polisens jakt på fildelare
|
|
Publicerad 6 september 2011 - 16:16
Uppdaterad 6 september 2011 - 19:25
|
Under hösten avgörs framtiden för hur polis och åklagare ska kunna arbeta för att sätta dit fildelare av upphovsrättskyddat material. * En "DC-hubb" är som en slags filserver som användare ansluter till och laddar ner och upp enskilda filer ifrån. Varje användare laddar ner eller upp hela filer från eller till samma server, till skillnad från torrent-nätverk där användare laddar ner och upp många olika fragment av en och samma fil från och till många olika användare samtidigt. Den springande punkten är frågan om hur hårda straffen för fildelande via torrent-filer blir. Får inte begära ut uppgifter för bötesbrott Polisen får nämligen inte begära ut uppgifter om vem som sitter bakom en viss ip-adress om brottet bara ger dagsböter. Den 15-åring som häromdagen åtalades i Göteborg för att ha fildelat ett tjugotal filmer gick fri eftersom åtalet ogillades, men åklagaren ska överklaga till hovrätten. -Torrent är inget hundraprocentigt protokoll, säger polisens samordnare Paul Pinter till Rapport. Men de mål som tagits upp har gällt DC-hubbar eftersom det var de mål som först kom in för ett eller två år sedan och sedan har det tagit så här lång tid innan de nått domstolarna. Det ska bli väldigt intressant att se hur tingsrätten kommer att bedöma torrent-målen. DC-hubbarna "gammal" teknik Häromdagen dömdes en 60-åring i Uppsala till villkorlig dom, men då hade han gjort flera tusen filmer tillgängliga via en så kallad DC-hubb - en helt annan teknik än den som de flesta använder för att ladda ner filmer idag (torrent-tekniken). I ett enda fall har dagsböter utdelats efter att en (1) enda film delats ut i ett torrent-nätverk. I samtliga andra fall där någon form av påföljd utdömts vid fildelning i Sverige har målen rört DC-hubb-tekniken. Ett 100-tal mål väntar Enligt Paul Pinter, som är samordnare för de poliser runt om i landet som ska syssla med just immaterialrättsfrågor (främst fildelning och varumärkesintrång) ligger ett drygt 100-tal mål och väntar på att tas upp i tingsrätter landet över. Åklagare har specialutbildats Två åklagare har specialutbildats för att kunna resa runt och hålla i målen. Någon gång under hösten ska därför en praxis kunna utarbetas även för de fall där en användare delar flera upphovsrättsskyddade filer samtidigt. Om det visar sig att dessa "vanliga" fildelare endast får dagsböter som straff så kommer polisen alltså inte längre att kunna åtala de som laddar upp och ner ett fåtal filmer via bittorrent-nätverken. Utredningar tar lång tid Verksamheten har varit igång i drygt ett och ett halvt år. De tekniska undersökningarna tar lång tid, men målet är att den utspridda enheten ska bestå av 15 poliser som får en specialutbildning för att kunna säkra bevis. -Förutom den stora domen mot The Pirate Bay finns det en dom mot en fildelare som delade med sig bara en film i ett bittorrent-nätverk, berättar kammaråklagaren Fredrik Ingblad för Rapport. I det fallet blev påföljden dagsböter. Administratörer av sajter där man samlar torrent-filer däremot kan dömas hårdare. "Fritt fram" att fildela en (1) film i taget Det här kan betyda att det blir "fritt fram" att ladda upp/ner filmer via torrent-nätverken - eftersom polisen inte får begära ut abbonnemangsuppgifter bakom ip-adresser om brottet endast kan ge dagsböter. Redan nu finns alltså praxis på att fildelning av endast en (1) film i taget via torrent-nätverken endast ger dagsböter. Torrent-fildelare enkla att spåra Att spåra fildelare via bittorrent-nätverk är enkelt. Oftast så listas ip-adresserna direkt i klienterna som man använder för att ladda ner och upp. I vissa klienter maskeras dock ip-adresserna, men använder man inte en dedikerad anonymiseringsteknik går det ändå att spåra ip-adressen relativt enkelt. Anonymiseringsteknik inte prövad De nya anonymiseringsteknikerna, däribland Tor som SVT har skrivit om tidigare, figurerar inte i något av fallen. Både polisen Paul Pinter och åklagaren Fredrik Ingblad berättar att de inte har stött på Tor i någon av utredningarna och medger att de inte själva prövat tekniken. Det kan antingen betyda att ingen av de målsägande i fallen hittills använt Tor, eller att poliserna inte kan spåra de fildelare som använder Tor. -Vi kör ju ingen egen spaning, förklarar Paul Pinter för Rapport. Vi reagerar på målsägarangivelser från intressebolag som Ifpi eller från privatpersoner som får komma in med en anmälan. Skrapar bara på ytan Både polis och åklagare medger att deras verksamhet bara skrapar på ytan. Flera undersökningar tyder på att antalet fildelare i Sverige överstiger minst en miljoner individer, möjligtvis fler än två miljoner - och poliserna kan inte klara mer än några hundra fall per år.
Nanok Bie nanok.bie@svt.se twitter: @nanok |