|
|
Allianspartiledarna vid pressträffen
|
3,8 miljarder till lärarsatsningar
|
|
Publicerad 14 september 2011 - 11:21
Uppdaterad 14 september 2011 - 13:34
|
Regeringen avser att avsätta 3,8 miljarder kronor på olika satsningar för att förbättra för lärarkåren under de kommande tre åren. Det framkom vid en presskonferens i dag. Nytt lärarlyft Av satsningen, där också ett så kallat Lärarlyft II ingår, läggs 716 miljoner 2012, 982 miljoner 2013, 1,2 miljoner 2014 samt 971 miljoner 2015, enligt regeringens presentation. -Jag är inte orolig över den lärarkår vi har, men jag är orolig för den lärarkår vi får om vi inte höjer attraktionskraften i yrket, sade utbildningsminister Jan Björklund (FP) på pressträffen. Enligt Björklund skrivs lärarnas karriärutveckling, med flera olika steg, in i skollagen. Ett av stegen kommer att rendera de som klarar det en titel som lektor. Riktade statsbidrag Pengarna ska fördelas till kommunerna i form av ett riktat statsbidrag som är menat att bli permanent, utslaget över tid motsvarande 880 miljoner kronor per år. Av de totalt 3,8 miljarderna som föreslås är cirka 3,2 miljarder nya satsningar, förslag som inte har presenterats tidigare. Förutom karriärutveckling och ett andra lärarlyft handlar det om en satsning på yrkeslärare samt kompetensutveckling för förskollärare och förskolechefer. Björklund tror på högre löner Utbildningsminister Jan Björklund tror att det riktade statsbidraget som kommunerna ska få för att täcka ökade kostnader för reformen som ska ge lärarna möjlighet att göra karriär, verkligen kommer att gå till att höja lärares löner. -Statsbidraget är till för att täcka merkostnader kommunerna får och de kostnaderna är ju kostnader för att avlöna lärarna högre, sade Björklund på pressträffen. Han tillade dock att det är upp till fack och arbetsgivare att även i fortsättningen förhandla om lönerna. Lärarförbundet: Välkommet! Lärarförbundets ordförande Eva-Lis Sirén välkomnar regeringens besked. -Det är mycket välkommet att det kommer statliga pengar till högre lärarlöner och utveckling. Kopplingen mellan karriär och lön är avgörande för en bra skola, säger hon. Men hon sätter ett minustecken för en annan del i regeringens satsning: -Vi har gång på gång varnat för att behörighets- och legitimationsreformen är kraftigt underfinansierad. Nu drar regeringen undan pengar från den utbildning som krävs för att alla lärare ska bli behöriga. Nu måste kommunerna visa att de sätter kompetens i första rummet, och jag är verkligen bekymrad. Sirén syftar på att staten inte längre skjuter till pengar för det lönebortfall lärare får under tiden de vidareutbildar sig inom Lärarlyftet. -Lärarna får själva bekosta utbildningen, eller så måste vi få kommunerna att betala den, säger Sirén. Kommunal: Fel prioritering Från Kommunal, som bland annat organiserar barnskötare i förskolan, är reaktionen besvikelse. Vidareutbildning och karriärvägar för olika lärargrupper är inte vad som behövs mest, hävdar ordförande Annelie Nordström: -Det är fel prioritering. Det stora bekymret i förskolan är inte kompetensbrist. Frågar man medborgarna svarar de dåliga öppettider och bemanning. Därför är det inkonsekvent av en minister i en regering som säger sig satsa på arbetslinjen att välja ett helt annat spår. Hon påpekar att nästan en miljon människor arbetar på obekväma arbetstider, medan det erbjuds få förskoleplatser tidiga morgnar och sena kvällar. -Därför är detta missriktade pengar. En ministers sak är att se till befolkningens behov av insatser. Det hade gynnat väldigt många fler om man i stället ökat tillgängligheten i barnomsorgen, säger Annelie Nordström. SKL nöjd med beskedet Arbetsgivarorganisationen Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) välkomnar förslaget om karriärtjänster. -Det är ett bra förslag. Det stödjer det utvecklingsarbete vi driver. De lärare som kan motivera och inspirera elever och andra lärare har väldigt stor påverkan på skolans resultat, säger Ingela Gardner Sundström, ordförande i SKL:s förhandlingsdelegation.
Kerstin Holm kerstin.holm@svt.se TT |