|
|
Olof Palme demonstrerar mot Vietnamkriget 1968. Samtidigt medlar Sverige i det tysta mellan USA och Nordvietnam.
|
Utrikespolitiken fylld av tyst diplomati
|
|
Publicerad 14 september 2011 - 18:53
Uppdaterad 14 september 2011 - 18:56
|
Sverige har med sin uttalade neutrala hållning under kalla krigets dagar varit en populär aktör vid flera internationella medlingar. För den socialdemokratiska statsvetaren Ulf Bjereld, vid Göteborgs universitet, är det före detta diplomaten och utrikesministern Sten Andersson (S) som sticker ut mest. -Han fick genom sin diplomati PLO-ledaren Arafat att erkänna staten Israel. Ett erkännande som ledde till att USA och PLO för första gången började prata med varandra. Men svensk tyst diplomati har kantats av både framgångar och bakslag: • 1960: Dag Hammarsköld, FN:s generalsekreterare, förespråkar den tysta diplomatin. Han menar att storheten ligger i att man slipper vara "bakbunden av politiska förväntningar och krav på styrkedemonstrationer". • 1965-68: Operation Aspen. Svenska diplomaten Lennart Petri jobbar i det tysta för att få USA och FNL (Nordvietnam) till förhandlingsbordet under Vietnamkriget. Samtidigt går utbildningsminister Olof Palme i spetsen för demonstrationerna i Stockholm mot USA:s inblandning i Vietnam. 
Sten med Yassir.
• 1988: Utrikesminister Sten Andersson myntar begreppet "tyst diplomati" under Sveriges tid som medlare i Mellanöstern i slutet av 80-talet. Sten Andersson och hans medarbetares arbete resulterar i att PLO-ledaren Yassir Arafat för första gången erkänner staten Israels rätt att existera. Detta skedde i Geneve 1988.
• 1990: Svensk-irakiska medborgaren Jalil al-Neamy hängs efter att svensk diplomati under ett år misslyckats med att få loss honom ur irakiskt fängelse. Diskussionen om den tysta diplomatin tar fart och kritiska röster höjs. • 2001: Den svensk-eritreanska journalisten Dawit Isaak fängslas i Eritrea dömd för brott mot rikets säkerhet. Svenska regeringen sköter fallet med så kallad "tyst diplomati". Isaak sitter än idag i fängelse och regeringen har starkt kritiserats för sin återhållsamma strategi. • 2006: Byggnadsarbetarna Jari Hjortmar och Stefan Johansson grips i Iran i mars 2006 misstänka för spioneri. De döms till tre års fängelse men friges ett år senare efter förhandlingar i det tysta mellan den iranska och svenska regeringen.
Frisläppta Jari Hjortmar återförenas med sin familj på Arlanda.
• 2010: Svenska medborgaren Mohammed Habib al-Muqdad grips i Bahrain när han deltar i demonstrationer mot regimen. Han anklagas för terrorbrott men nekar. I juni döms han till 25 års fängelse. Svenska UD väljer att hålla en låg profil. • 2011: De svenska journalisterna Johan Persson och Martin Schibbye åtalas för terrorbrott i Etiopien. De är där för att granska svenska bolaget Lundin Petroleum. Utrikesminister Carl Bildt väljer att inte uttala sig om frågan för att inte "försvåra processen för de åtalade journalisterna". Källor: Statsvetare Ann-Marie Ekengren och Ulf Bjereld, Göteborgs Universitet, Wikipedia, DN, SVD, "Tyst diplomati - en omdiskuterad tystnad", Lunds Universitet. Robert Lundin
robert.lundin@svt.se |
SVT Play
Torsdag 23 februari 2012
