Svälten får "fifteen minutes of fame"

Publicerad 28 september 2011 - 17:34 Uppdaterad 29 september 2011 - 14:04

I Sverige har tiotals miljoner samlats in till de svältdrabbade på Afrikas horn. Men när mediebevakningen av katastrofen sjunker minskar bidragen till biståndsorganisationerna.

-Tyvärr får den här typen av katastrofer bara sina "fifteen minutes of fame" fast de pågår under längre tid, säger Unicef:s vice generalsekreterare Per Westberg, och fortsätter:

-Det är absurt att människors överlevnad till viss del hänger samman med vad som händer i media. I den värld vi lever i kan vi som organisationer bara vara tacksamma för den uppmärksamhet vi får men det finns ett grundläggande systemfel när det är så här.

Bra givarvilja
Westberg berättar att Unicef samlat ihop 28 miljoner kronor till Afrikas horn. Tio av de miljonerna var en företagsgåva från IKEA och 17 miljoner kommer från privatpersoner.

-Givarviljan har varit bra men motsvarar inte behoven. Tyvärr har resultatet av den här typen av insamlingar inte med behoven att göra utan beror på hur mycket mediefokus det fått, säger Per Westberg.

Märkte medieskuggan
På Röda korset har man hittills fått ihop 21 miljoner kronor till de drabbade på Afrikas horn.

-Det är mycket pengar och det har varit en bra insamling men i proportion till hur stor katastrofen är och hur länge den kommer att pågå behöver vi mycket, mycket mer, säger Röda korsets insamlingschef Therése Engström.

Hon berättar att man på Röda korset snabbt märkte när svältkatastrofen hamnade i medieskugga.

Försökt hålla liv i frågan
-Det blev en tydlig skillnad när svälten försvann från nyhetsagendan. Vi har försökt hålla liv i frågan men för biståndsorganisationer är det alltid svårt att upprätthålla ett engagemang och det är en utmaning för oss att få tillbaka det på agendan, säger Therése Engström.

Att jämföra katastrofer är svårt, säger hon, men om man ändå tittar på den svenska givarviljan nu och insamlingarna i samband med tsunamin och jordbävningen på Haiti ser man skillnader.

-Då handlade det om extrem dramatik och hjälpbehovet var oerhört akut - några timmar kunde avgöra liv eller död. Svälter ihjäl gör man inte på en sekund och därför skapas kanske en känsla av att läget inte är lika akut nu, säger Engström.

Bilderna ett dilemma
Att läget är akut blev smärtsamt tydligt för allmänheten när medierna i somras publicerade bilder på svältande somalier och kenyaner. Och då kom insamlingarna igång.

-Det här med bilder på svältande är ett dilemma. Vi på Rädda barnen är noga med vilka bilder vi publicerar eftersom vi inte vill exploatera barn. Samtidigt ser vi ju att givarna reagerar när bilderna visas, det är ett oerhört dilemma, säger Louise Gauffin, marknads- och insamlingschef på Rädda barnen.

Hennes organisation har hittills samlat ihop 5,5 miljoner kronor och pengarna har använts till vattenreningstabletter, mat, medicin och annan primära hjälp.

Nästa steg - ge barnen en vardag
-Barnen och deras familjer har förlorat nästan allt och vi hjälper både de i flyktinglägren och de som stannat kvar i byarna. Vårt långsiktiga arbete har fått pausa nu när vi arbetar akut och svältkatastrofen ännu förvärras. Nästa steg är att få igång skolor och andra aktiviteter som gör att barnen får en vardag igen.

Efter sommaren märkte Rädda barnen av ett minskat givande.

-Men sedan början av veckan ser vi att det ökar och vi kan ännu rädda många svältdrabbade barn och familjer. Flera av barnen var redan mycket undernärda innan katastrofen och då går det snabbt utför. Men med rätt insatser kan man på två veckor rädda barnen från farozonen. Så pengarna räddar liv direkt, säger Louise Gauffin.

Tove Hanell
tove.hanell@svt.se

• Tweet