Maktlekarna kan vara brottsliga

Publicerad 6 oktober 2011 - 15:58

Maktlekarna kan spåra ur och sluta i brottsliga handlingar. Gränsen mellan vad som är lagligt och inte kan vara hårfin.

Stefan Sjöström är tidigare förundersökningsledare och gruppchef vid närpolisen i Södertörn, söder om Stockholm och medförfattare till boken "Maktlekar - det dolda gruppvåldet bland unga". Han säger att det är vikigt att poängtera att alla maktlekar inte är brottsliga men att det finns inslag som gör att de kan passera lagens råmärken.

En maktlek som kan spåra ur är kung och slavleken. där en person utses till kung och de andra deltagarna blir hans slavar och får i uppgift att utföra tjänster åt kungen.

Det kan handla om oskyldiga saker som att hämta mjölk i skolmatsalen eller utföra regelrätta stölder åt kungen.

Maktlekar kan sammanfattas som lekar där någon bestämmer över någon annan. Samtliga inblandade måste vara överens om att lekarna sker frivilligt, annars kan det handla om brott.

-Det finns risk att den går över styr och att någon tvingas begå kriminella handlingar, säger polisen Stefan Sjöström.

Mönstret i slavleken liknar det i vissa kriminella kretsar. De som står längst ner i hierarkin tvingas begå brott för att accepteras av dem högre upp. Det kan handla om stölder och inbrott - där man sedan bara får en del av pengarna när stöldgodset säljs vidare.
- Lite grovt kan man säga att det är en form av kung och slavleken.

Svåra att bevisa
Enligt brottsbalken ska ett brott ske med uppsåt, men när det handlar om maktlekar kan det vara svårt att bevisa när eventuella brott sker. Om deltagarna vill dra sig ur eller om de känner sig tvingade kan är bevisläget svårt eftersom gärningsmannen lika gärna kan hävda att allt skett på egen vilja.

Brott som kan begås till följd av maktlekarna kan vara misshandel, vållande till kroppsskada, olaga tvång, olaga hot och kränkning. Även sexualbrott kan begås i maktlekarna. Andra brott som kan döljas bakom lekarna är bedrägeri och eller stöld.

I boken "Maktlekar - det dolda gruppvåldet bland unga" skriver Stefan Sjöström att maktlekar inte var kända inom polisen i Södertörn och att det enligt honom kan bero på att de sällan anmäls.

Viktigt att prata
Sjöström säger att det är viktigt att man i skolmiljön tar upp debatten kring maktlekarna och att man lyfter frågan om konsekvenserna av urspårade maktlekar. Annars riskerar skolan att låta lekarna pågå. Han säger också att vuxenvärlden - skolpersonal, polis och föräldrar har ett ansvara att prata om lekarna och se till att de upphör om det går för långt.

-Man måste ställa sig frågan om det är ett lämpligt beteende när någon ska bestämma över de andra.

Andreas Liebermann
andreas.liebermann@svt.se

• Tweet