Tvivel om krispaketet blir klart

Publicerad 26 oktober 2011 - 06:00 Uppdaterad 26 oktober 2011 - 15:27

Den sista handen läggs nu vid en räddningsplan för euron, krisande skuldländer och banker. Men många tvivlar om toppmötet verkligen hinner få fram en färdig plan.

Sent i eftermiddag träffas EU:s ledare för toppmöte i Bryssel, och förväntas då enas om en rad åtgärder. Men fortsatt möteskaos med inställda finansministermöten har inneburit tvivel om överenskommelsen verkligen kan nås i tid.

"Svåraste stunden sen andra världskriget"
Inför kvällens möte talade Tysklands förbundskansler Angela Merkel i den tyska förbundsdagen. Där vände hon sig direkt till det tyska folket och sade att det som är bra för Europa är bra för Tyskland. Hon vädjade också om förbundsdagens stöd för att utvidga möjligheterna att använda euroländernas räddningsfond för banker och skuldtyngda länder.

-Världen ser nu på Europa och Tyskland. De vill veta om vi kan ta ansvar för Europa i den svåraste stunden sen andra världskriget.

Den tyska förbundsdagen valde kort därefter att godkänna Angela Merkels förslag om att det är lämpligt att stärka eurozonens krisfond EFSF med hjälp av kapital utifrån.

Tvivlen på om EU klarar att sy ihop ett paket i tid får näring i ett brev som Jacek Rostowski, finansminister i EU:s nuvarande ordförandeland Polen, skrivit till Eurogruppens ordförande Jean-Claude Juncker. Av brevet, som Financial Times läst, framgår att Rostowski tvivlar på att ett fullödigt paket kommer att vara klart till onsdagen och att han vill skjuta på finansministermötet ett eller ett par dagar.

Banker får bära mer av skulden
Efter helgens mötesmaraton var det tänkt att det extra insatta toppmötet i eftermiddag och i kväll skulle besluta om ett jättepaket för att lösa skuldkrisen.

I paketet skulle det ingå en lösning där bankerna tar på sig mer förluster för Greklands obetalda skulder, att mer kapital tillförs bankerna och att krisfonden EFSF görs kraftfullare för att kunna rädda fler krisande länder och banker.

Men frågetecknen är många. Till exempel har Silvio Berlusconis regering i krislandet Italien inte kunnat enas om åtgärder för att minska budgetunderskottet.

Förhandlingarna med bankerna går dessutom segt. Euroländerna, med Tyskland i spetsen, tycker att bankerna ska ge skuldlättnader på 60 procent, vilket bankerna anser är orealistiskt.

Svårt att överblicka
Följderna av att Grekland väntas få skriva av sin statsskuld är också svåra att överblicka, vilket även Sveriges statsminister Fredrik Reinfeldt konstaterar.

-Skriver man av en halv statsskuld så är det enorma resurser och statspapper som blir värdelösa över en natt hos många banker, så därför är det komplicerade beslut som måste få ta tid. Precis som vi lärt oss att banker inte får falla så ska inte länder göra det. Det måste finnas system som tar hand om detta, sade Fredrik Reinfeldt till Rapport.

Malin Syrstad, SVT:s EU-korrespondent
Rolf Fredriksson
rolf.fredriksson@svt.se
Thomas Larsson
thomas.larsson@svt.se

• Tweet