Jobbrist pensionerar unga
|
|
Publicerad 10 november 2011 - 06:24
Uppdaterad 10 november 2011 - 19:51
|
Nästan dubbelt så många unga mellan 20 och 24 år lever i dag på aktivitetsersättning, före detta förtidspension, som för åtta år sedan.
* Det som tidigare hette förtidspensionering heter numera aktivitetsersättning respektive sjukersättning.
* Aktivitetsersättning ges till personer 19-29 år. Ersättningen omprövas vart tredje år.
* Enligt reglerna ska arbetsförmågan vara nedsatt med minst 25 procent på grund av skada, sjukdom eller funktionsnedsättning.
* Sjukersättning kan ges till personer mellan 30 och 64 år.
* Den som behöver längre tid än normalt för att gå klart skolan kan få aktivitetsersättning för förlängd skolgång. Det är framför allt den gruppen som har ökat på senare år. 2007 var det 40 procent av personer med aktivitetsersättning som gick i förlängd skolgång. Enligt en rapport till Socialförsäkringsutredningen ligger arbetslöshet och dålig utbildning bakom ökningen, inte ökande ohälsa. Låg utbildning, arbetslöshet och dåliga uppväxtvillkor leder till aktivitetsersättning, men den formella orsaken för 73 procent av ungdomarna är adhd, autism och Aspergers syndrom, skriver Dagens Nyheter. "Vart ska de ta vägen?"
Att minska antalet unga som får aktivitetsersättning löser inga problem i sig. Det säger Jonas Olofsson, forskare och medförfattare till rapporten "Förtidspensionering av unga" som ingår i Socialförsäkringsutredningen. -För var ska dessa människor ta vägen?
-Om man stryper aktivitetsersättningen, var hamnar de då? De alternativ som återstår är arbetsförmedlingen eller socialtjänsten, och enligt deras egna företrädare så har de inte så mycket att erbjuda. Det finns inte tillräckligt med resurser. Tydlig trend
Enligt Jonas Olofsson finns en stor ökning av ohälsa i åldersgruppen 20-24 år, en ökning som inte finns i andra åldersgrupper. Trenden är densamma i andra jämförbara europeiska länder. -Frågan är då om orsakerna till ökningen av antalet med aktivitetsersättning är medicinska eller om det snarare beror på socioekonomiska faktorer. Vi menar att mycket talar för det senare, att orsaken står att finna i hur dagens arbetsmarknad fungerar, på de krav arbetsgivarna har i dag och som ställer en viss grupp utanför. Exempel på sådant krav är gymnasiekompetens. Kunskapslyft efterfrågas
Jonas Olofssons lösning på problemet är ett sorts kunskapslyft som riktar sig speciellt till dessa unga vuxna. -Komvux är knappast något alternativ. I stället måste man se över utbildningssystemet, gärna tillsammans med arbetsmarknadens olika parter, så att det blir bättre anpassat efter arbetsmarknadens behov. Lösningen kan vara en typ av lärlingssystem där individuellt anpassade utbildningsinsatser varvas med praktik. En av de berörda är Erik Emanuelsson. Erik har adhd och säger till SVT att han inget hellre vill än att jobba istället för att få bidrag. - Det skulle definitivt hjälpa, det skulle definitivt vara mycket bättre för det är det man behöver, man behöver lära sig rätt grejer, man behöver lära sig ta tag i saker, hur ska man annars lära sig.
-Egentligen skulle jag nog vilja hålla på med musik på något sätt, men det är nog svårt, eller konserter och sånt där, säger Erik. Utbildningsgaranti på förslag
I rapporten föreslår författarna att en särskild utbildningsgaranti ska införas för alla upp till 25 års ålder, som på det sättet skulle kunna få ett ekonomiskt och praktiskt stöd för att kunna fullborda sin gymnasieutbildning. Unga som inte har klarat gymnasiet är kraftigt överrepresenterade bland personer som får aktivitetsersättning. De flesta, 80 procent av dem som fick aktivitetsersättning 2007, hade gått i vanlig gymnasieskola. Bara 36 procent hade dock fullföljt sina gymnasiestudier, jämfört med 77 procent i åldersgruppen 20-29 år generellt. Psykiska diagnoser har ökat
Ökningen av vissa psykiska diagnoser är en viktig anledning till ökningen av unga förtidspensionärer. 1990 beviljades omkring 930 personer mellan 16 och 29 år förtidspension på grund av psykisk sjukdom. 2007 hade siffran stigit till 5.000, enligt en utredning från 2007. Bland unga män står diagnoser som Aspergers syndrom, autism och ADHD för en betydligt större andel av de unga förtidspensionärerna i dag än 1990. Bland unga kvinnor är det framför allt depression, stress och ångest som har blivit vanligare. Totalt har mer än 28.000 svenskar under 30 år förtidspension i dag. Bekymrad minister
Socialförsäkringsminister Ulf Kristersson är bekymrad över ökningen, och medger att det finns så pass stora brister i det nuvarande systemet att han vill förändra det. -Det är inte bra om du förtidspensioneras som mycket ung så får du leva ett helt liv med små inkomster, du blir dessutom tämligen fattig som pensionär. Forskningen visar att du kommer att ha färre sociala kontakter och leva ett mycket torftigare liv än andra jämnåriga. Allt vi kan göra för att hjälpa människor att i någon mån ändå arbeta och göra nytta måste vi ta tillvara och där finns det mer att göra. * Det som tidigare hette förtidspensionering heter numera aktivitetsersättning respektive sjukersättning.
* Aktivitetsersättning ges till personer 19-29 år. Ersättningen omprövas vart tredje år.
* Enligt reglerna ska arbetsförmågan vara nedsatt med minst 25 procent på grund av skada, sjukdom eller funktionsnedsättning.
* Sjukersättning kan ges till personer mellan 30 och 64 år.
* Den som behöver längre tid än normalt för att gå klart skolan kan få aktivitetsersättning för förlängd skolgång. Det är framför allt den gruppen som har ökat på senare år. 2007 var det 40 procent av personer med aktivitetsersättning som gick i förlängd skolgång. TT/SVT |
SVT Play
Torsdag 23 februari 2012
