Staten och bankmarknaden bakom lånefesten
|
|
Publicerad 20 november 2011 - 14:41
Uppdaterad 20 november 2011 - 14:45
|
Låga räntor, en statlig offensiv bank och en avreglerad bankmarknad. Det är tre viktiga förklaringar till varför svenskarna de senaste åren har lånat som tokiga. För drygt tio år sedan började svenskarna öka sin belåning rejält. Lånbördan hade ökat sedan 90-talet efter avregleringen av bankerna men nu gick ökningstakten snabbare. Förändringen sammanföll med flera viktiga händelser. Hösten 1999 sänkte Riksbanken reporäntan ytterligare en gång till en historiskt låg nivå. Det var kort tid innan it-bubblan sprack. Agressiva reklamkampanjer
Samtidigt försökte regeringen öka konkurrensen på bolånemarknaden via den statliga bolånebanken SBAB. Banken gick ut med aggressiva reklamkampanjer och mycket generösa ränteerbjudanden för att pressa räntemarginaler hos de stora bankerna. Banken chocksänkte räntan under en tremånadersperiod med 1,4 procentenheter i början på 2001. Sen följde en rad sänkta krav för att öka pressen på konkurrenterna. År 2003 sänkte banken räntorna för bostadsrättslånen till samma nivå som för de säkrare villalånen. Två år senare slopade banken helt och hållet de så kallade topplånen, som har högre räntan på grund av högre risk. Kunder kunde nu låna till 95 procent av bostadens värde med låga räntor. Banken erbjöd också kunderna att slippa amortera på sina lån. Andra följde efter
De andra bankerna följde efter. Men för att kompensera för de pressade vinstmarginalerna såg bankerna till att öka utlåningsvolymen genom en allt mer generös långivning. Nu bidrog återigen regeringen till att trycka ut mer lån till svenskarna. Genom att svenska regeringen tillsammans med europeiska kollegor ändrade de så kallade kapitaltäckningsreglerna, det vill säga hur mycket eget kapital bankerna måste ha som riskbuffert, kunde svenska banker låna ut ännu mer pengar utan att det på pappret såg ut som att riskerna ökade. Detta för att de svenska bolånen hade en lägre riskbedömning jämfört med andra typer av lån i Europa. Generösa regler
De svenskar bankerna med den största bolånebanken Swedbank i spetsen hade bedrivit hårt lobbyarbete för att få generösa regler. Under samma period såg Riksbanken till att sänka räntan gång på gång. I juni 2005 sänkte banken räntan till nya bottenrekordet 1,5 procent. Svenska banker följde efter och bolån var nu bland de billigaste i Europa. Men inflationshot fick räntan att stiga måttligt några år tills finanskrisen hösten 2008 slog till. Nästan gratis att låna
Då sänkte Riksbanken räntan igen. Till slut hela vägen ned till 0,25 procent. Det gjorde det i princip gratis att låna. Andra viktiga förklaringar är amorteringsfria lån, att staten subventionerar bostadslån genom ränteavdraget och att allt fler väljer rörliga lån. Knut Kainz Rognerud
knut.rognerud@svt.se |
SVT Play
Torsdag 23 februari 2012
