En andel i lantlivet

Arbottna säteri på Muskö som snart blir "Drömgården" Foto: Fredrik Luhr

Drömmen om livet på landet

Publicerad 22 november 2011 - 13:05 Uppdaterad 26 november 2011 - 19:05

Med sitt miljöprojekt 100 Hus på taket vill John Higson och Marie Eriksson sprida och förankra gröna idéer i sin egen stadsdel i Stockholm, Hornstull. Men deras visioner stannar inte där.

Alldeles nyligen kom deras nästa projekt Drömgården ett stort steg närmare förverkligande, när det blev klart med köpet av Arbottna säteri på Muskö söder om Stockholm.

Här tänker de verkligen skapa sin drömgård - men inte ensamma, utan liksom med 100 Hus i samarbete med många andra människor. John Higson räknar med att omkring 20.000 människor mer eller mindre direkt kommer att ha någon form av engagemang i Drömgården och att uppemot 100.000 kan komma att beröras på ett eller annat sätt.

Tanken är att människor ska kunna köpa andelar i verksamheter och boende på den 200 hektar stora gården. Hela gården ska drivas klimatneutralt, dvs utan nettoutsläpp av växthusgaser, med bl.a. solenergi, biogas och vindkraft samt pellets som tillverkas av träd som gallras ut i de omgivande skogarna.

-Jag hoppas att gården inte bara ska bli självförsörjande på energi utan även ska ge ett överskott, säger John Higson.

Ny metod för avfall
All annan produktion ska också vara ekologisk och miljövänlig. Som exempel nämner John Higson att matavfallet ska omvandlas till jord och biogas med hjälp av en metod som ursprungligen kommer från Amazonas och som sedan har utvecklats i Tyskland.

-I Skandinavien blir vi först med att använda den, säger han.

Det stora bostadshuset från 1800-talet som är gårdens centrum ska bevaras, men nya hus ska byggas i fyra små byar och de framtida invånarna ska bestämma hur de ska utformas.

Basen i produktionen ska vara ägg, grönsaker och frukt, bageri, mejeri och slakteri, både för dem som bor där och till försäljning. Det man inte producerar själv ska köpas in från andra gårdar lokalt. Även ett snickeri ska finnas på gården.

Att det kommer att finnas tillräckligt många intresserade människor för att hålla denna omfattande verksamhet i gång tvivlar John Higson inte ett ögonblick på.

Ska fylla ett uppdämt behov
-Det finns en stor efterfrågan på hållbara alternativ, ett uppdämt behov av att få lära sig mer om var maten kommer ifrån, att få kontakt med sina "lantliga rötter" och samtidigt få en lustfylld och vacker upplevelse, säger han.

-Bara en sådan sak som att få äta färsk mat, som kommer "direkt ur jorden". Vi tänker nog inte på att mycket av den mat vi äter i själva verket är gammal. Den har förpackats, transporterats och förvarats och den smakar definitivt inte lika gott som mat som är alldeles färsk. Livsmedlen är ofta framställda för att få bra hållbarhet, inte i första hand för att smaka bra.

-Många gånger är maten vi äter en ren bluff - ta till exempel skinka som är framställd av hopklistrade köttremsor. Hur smakar den jämfört med en riktig skinka?

Foto: Fredrik Luhr

Maria Holmin
maria.holmin@svt.se

• Tweet