16-årige Alan är emot nya betygssystemet

I den nya betygsskalan med fler steg blir det färre som får det högsta betyget än tidigare. Det kan göra det svårt att konkurrera med de som har äldre betyg om platserna på de mest populära utbildningarna.

Video

Lärare: "Vi har ännu inte fått svart på vitt"

De nya betygen

5/12 2011 Pedagogikprofessorn: "Utred hela systemet"
5/12 2011 Björklund: "Färre kommer få högsta betyg"
5/12 2011 Nya betyg skapar osäkerhet

Fakta: Den nya betygsskalan

Den nya betygsskalan innehåller fem godkända betyg istället för tre som tidigare. A är det högsta och E det lägsta. Dessutom finns ett underkänt betyg, F.

För tre av betygsstegen - A, C och E - finns specifika kunskapskrav som alla måste vara uppfyllda för att eleven ska få betyget. Mellanbetygen B och D saknar kriterier, och ska ges till elever som till övervägande del uppnått kraven för betygen A eller C.

Källa: Skolverket

Bokstavsbetyg räknas om till poäng

För att få fram ett jämförelsetal omvandlas gymnasiebetygen till poäng.

I det gamla systemet gav ett G 10 poäng, ett VG 15 poäng och ett MVG 20 poäng.

I den nya betygsskalan ger betygen E 10 poäng, C 15 poäng och ett A 20 poäng. Till det införs nya värden. Betyget D är värt 12,5 poäng och betyget B 17,5 poäng.

Jämförelsetalet kan som högst bli 20.0.

Till det kan elever tillgodoräkna sig meritpoäng genom att läsa meritkurser i matematik och språk. Högst kan det ge 2,5 meritpoäng som adderas till jämförelsetalet.

Källa: Förordning om ändring i Högskoleförordningen SFS 2011:1020, Skolverket

I höst får de första eleverna betyg efter den nya betygsskalan. En av dem är Alan Pappiland som går i ettan på Katedralskolan i Växjö. Hans dröm är att bli tandläkare eller advokat.

-Jag är fullt emot det. Att man måste kämpa så mycket för att få ett A. Sedan har man vänner som går i tvåan och de behöver bara kämpa på som vanligt medan jag behöver kämpa ännu mer, han.

Svårt att konkurrera
En anledning till att det blir svårare att få det högsta betyget är att antalet steg är fler. Och en del elever som tidigare skulle fått ett MVG nu kanske får nöja sig med det lägre betyget B. Christina Cliffordson är professor i pedagogik på Högskolan i Väst.

-De som får det i den nya skalan har svårare att uppnå det högsta betyget vilket gör att de kommer att få det svårare att konkurrera med de som har äldre betyg i de riktigt konkurrensutsatta utbildningarna där det krävs de allra högsta betygen, säger hon.

För att få ett A i den nya betygsskalan måste alla kriterier vara uppfyllda. Olle Larsson undervisar i historia på Katedralskolan. Han tycker att kraven blivit orimligt hårda.

-Jag har ändå doktorerat i historia och menar att om jag ska tillämpa kriterierna fullt ut på mig själv så vete katten om jag skulle ha ett A, säger han.
Vad blir konsekvenserna?

-Konsekvenserna blir ju att när de som precis börjat i det nya systemet ska konkurrera med de som går i det nuvarande betygsystemet så finns det en orättvisa inbyggt i det här. Vilket för en duktig elev utesluter möjligheten till läkarutbildning, psykolog eller annan utbildning som kräver väldigt höga poäng, säger han.

Vill ha olika urvalsgrupper
En som oroar sig för det här är Anette Weidenmark. Hon är mamma till tre söner, varav två kommer att få betyg efter den nya betygsskalan. Den äldsta sonen har precis börjat på Chalmers i Göteborg.

-Han säger själv att "hade jag börjat i det nya systemet hade jag inte gått på Chalmers i dag".
Vad vill du att man ska göra åt det?
-Jag vill att man under en övergångsperiod har olika urvalsgrupper för de här eleverna när de söker till högskolan och universitet. Efter ett tag kan det vara samma, men i början blir det inte rättvist, säger Anette Weidenmark.

-Jag brukar säga till mina kompisar som går i tvåan att det är jag som får ta smällen, det är jag som är försöksdjuret. Så jag får se hur det går, säger han.