Det svenska nämndemannasystemet - bra eller dåligt?

Publicerad 27 december 2011 - 07:00 Uppdaterad 28 december 2011 - 13:28

Systemet med politiskt tillsatta nämndemän i de svenska domstolarna har ofta ifrågasatts och diskuterats. Här har vi sammanställt några argument för och emot.

Mårten Schultz, professor i civilrätt vid Stockholms universitet, hör till dem som är mycket kritiska till nämndemannasystemet, till exempel i sina inlägg på Juridikbloggen och på Newsmill.

Vilka är dina viktigaste argument emot nämndemannasystemet?

- Det finns många argument som tillsammans är väldigt starka. Ett är att nämndemännen är politiskt utsedda domare, som svär domareden på samma sätt som juristdomare gör. Men de är inkompetenta rent rättsligt. För att bli nämndeman förutsätts det att man inte är lika kunnig som en juristdomare.

Mårten Schultz - Ett annat argument emot är att nämndemännen ska tillföra folklig insyn, lokala kunskaper med mera - det är ett feltänk. Domstolar ska inte förlita sig på uppgifter som inte är transparenta och offentliga. De argument som finns ska fram öppet i rättegången.

"Överklassinställning"
- Ytterligare ett argument är att systemet bygger på att juristdomare inte är som folk är mest och att alltså inte kan vara "folket". Det är konstigt att man utgår från en sådan överklassinställning till jurister. Vi är också vanliga människor som hämtar barn på dagis, säger Mårten Schultz.

Fler kritiska röster

Han är inte ensam om att kritisera nämndemannasystemet. En annan som gjort det är Maria Abrahamsson, moderat riksdagsledamot som både motionerat om ett minskat nämndemannainflytande och bloggat om det på sin hemsida.

I mars hade Aktuellt en diskussion om nämndemannasystemet mellan Claes Sandgren, professor i civilrätt, som vill skrota systemet och Johan Pehrson, Folkpartiets rättspolitiske talesperson, som vill behålla det.

Betydligt fler exempel finns på att systemet ifrågasätts - varför ändras det inte när så många är kritiska?

- Det finns nog egentligen en politisk enighet om att det bör ändras, men det läggs inte fram några förslag. Politikerna verkar helt enkelt inte tycka det är så intressant, säger Mårten Schultz.

Lars Lassinantti Han vill ha kvar systemet
Lars Lassinantti är ordförande i Nämndemännens riksförbund och hör - vilket kanske inte är förvånande - till dem som är för det nuvarande systemet.

- Vår uppgift är att bevaka samhällets intressen och insyn i rättsväsendet. Jag har varit nämndeman i 27 år och suttit i kammarrätten ett tiotal år och som jag har sett det har det fungerat.

- Vi kan föra in argument som jurister kanske inte tar tillvara, vi kan lyfta fram personer som blivit utsatta som kanske ingen har tänkt på. Det har jag själv varit med om. Det kan vara bra att inte vara så bunden av det juridiska tänket, säger Lars Lassinantti.

"Inte politiker i rättssalen"
- Visst kan det vara ett dilemma att de som tillsätts är politiker, men de är ju inte politiker i rättssalen, där har de en helt annan uppgift.

- Jag ser inget annat system som skulle kunna ersätta detta. Riksdagen har beslutat att det är partierna som ska utse nämndemän och vi måste följa riksdagens beslut, slår Lars Lassinantti fast.

För att bli en bra nämndeman behöver man vara samhällsintresserad, omdömesgill och stabil och kunna föra fram sina åsikter, enligt Lars Lassinantti. Att ha livserfarenhet är också viktigt, menar han.

Vad händer om domare och nämndemän inte är överens i ett mål?

- Är det två på ena sidan och två på andra, väljer man den mildare domen. Det är ytterst sällan som nämndemän överröstar den lagfarne domaren. Man diskuterar och kommer fram till konsensus. Ibland får man tumma på sin bedömning för att få en enighet.

Maria Holmin
maria.holmin@svt.se

• Tweet