Brist på utbildade väntar äldrevård
|
|
Publicerad 25 januari 2012 - 17:28
Uppdaterad 25 januari 2012 - 17:32
|
Befolkningen blir allt äldre och på sikt kommer det att bli stor brist på vårdpersonal enligt en ny prognos från SCB. Framför allt är det inom äldrevården som det väntas bli brist på utbildad personal. År 2030 kommer det att vara störst brist på personer med följande utbildningar, enligt SCB:s prognos: Utbildning; Gymnasial utbildning eller högskoleutbildning; Omvårdnadsutbildning;gymnasial; Ingenjörer;gymnasie- eller högskoleutbildning; Industriutbildning;gymnasial; Handels- och administrationsutbildning;gymnasial; Sjuksköterskeutbildning;högskola; Förskollärarutbildning;högskola; Grundskollärarutbildning senare år samt gymnasielärare;högskola; Gymnasielärarutbildning;högskola; Barn- och fritidsutbildning;gymnasial; Transportutbildning;gymnasial; Specialpedagogutbildning;högskola; Källa: SCB
Överskott på ekonomer år 2030 |
* Fram till 2030 väntas befolkningen öka med 926 000 personer jämfört med 2010. Framför allt kommer gruppen 65 år och äldre att bli fler, och öka med 607 000 personer. Det innebär i sin tur bland annat att efterfrågan på personal inom vård och omsorg kommer att öka, samtidigt som många går i pension. Av dagens undersköterskor kommer en fjärdedel gå i pension fram till 2019, enligt SKL. * Inom skolan kommer det att vara brist på bland annat förskollärare, speciallärare och lärare för grundskolans senare år samt gymnasielärare. * Ingenjör och gymnasieutbildade industriarbetare kommer det också att bli brist på. * Däremot blir det överskott på ekonomer, personer med konstnärlig utbildning samt personal- och beteendevetare, spår SCB.
År 2030 kommer 170 000 utbildade att saknas inom vården, mest av alla branscher, enligt prognosen från Statistiska centralbyrån, SCB. Allra flest utbildade kommer att saknas inom äldreomsorgen, uppemot 150 000 personer. Många som är anställda inom äldreomsorgen i dag kommer att gå i pension, medan intresset för gymnasiets omvårdnadsprogram inte är tillräckligt stort. Andra bristyrken inom vården är sjuksköterskor och biomedicinska analytiker. Svårt locka unga Enligt Annelie Nordström, fackförbundet Kommunals ordförande, är bristen på utbildad personal inom äldreomsorgen ett problem redan nu och något som facket har varnat för i åratal. I Stockholm är bara cirka 30 procent av personalen inom hemtjänsten utbildad, enligt Nordström. -Det är redan jättemånga inom branschen som saknar yrkesutbildning. Men det är inte konstigt att ungdomar inte söker sig till utbildningarna, för arbetsvillkoren är för dåliga när de kommer ut, säger hon. För att locka fler att utbilda sig för arbete inom omsorgsyrken skulle arbetsgivarna behöva ta itu med flera brister, men det händer ingenting, enligt Nordström. Hon anser bland annat att lönerna behöver bli mer attraktiva, de fasta anställningarna fler och arbetstidsvillkoren bättre. Ökande intresse? Hos Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, är man väl medvetna om behovet av utbildad omsorgspersonal. Britt-Inger Kajnäs, sektionschef på avdelningen för arbetsgivarpolitik på SKL, tycker sig dock märka av en viss skillnad till följd av en kampanj som inleddes förra året som ska locka fler till branschen. -Intresset för gymnasiets omvårdnadsutbildning har under många år varit sviktande men nu ser vi en vändning. Fast det finns ställen i landet där man inte får fullt antal sökande till programmen, säger hon. Enligt SKL kommer behoven av undersköterskor att vara stora inom de närmaste åren, framför allt i glesbygden. I en rapport i förra veckan spådde SKL att 64 000 nya undersköterskor kommer att behöva anställas i hälso- och sjukvården samt i äldreomsorgen fram till 2019. TT |