Bankvinster - hur glad skall man bli?

Publicerad 7 februari 2012 - 16:22 Uppdaterad 7 februari 2012 - 17:16

Dagens miljardvinst från banken SEB är väl något att glädjas över? Europas banker plågas av en svårartad bankkris medan de svenska bankerna seglar igenom oroliga hav utan att ta in något vatten. Bankernas tillstånd är ju en bra värdemätare på tillståndet i hela den svenska ekonomin. Frodas bankerna så har ju också medborgarna det bra? Borde vi inte nöja oss med det?

Det vore att göra det allt för enkelt för oss och framförallt bankerna. Det var bara för något år sedan som svenska banker med SEB och Swedbank i spetsen höll på att sätta landet Sverige på pottan efter en fullständigt vansinnig expansion i Baltikum. Med lite otur -så kunde Sverige varit i Irlands situation: ett banksystem som gått i kvav och behöver miljarder för att nå ytan på bekostnad av välfärdsstaten.

Inte skyddade för all framtid
Men där hamnade vi inte, men det innebär inte att vi är skyddade för all framtid. I Sverige, liksom i alla andra länder, så finns det ett antal banker som betraktas som systemviktiga. I Sverige är det de fyra stora bankerna, Handelsbanken, Swedbank, Nordea, och SEB. Att vara systemviktig innebär att dessa aldrig kommer att tillåtas att gå omkull.

Ledde till moraliska problem
Detta kan leda till moraliska problem för bankledningarna som har aktiemarknadens krav att leverera allt högre vinster. Det fixas snabbast med ökade risker. Frestelserna är alltså stora att ta expresståget via ökade risker snarare än att gneta på år efter år. När man dessutom verkar på en marknad där bankernas intresse av att konkurrera med priser mattats av så blir det problematiskt.

Skyller på ökade lånekostnader
Bankerna skyller på att deras kostnader att låna ökat på grund av hårdare regler och en bistrare lånemarknad i världen. Men när till och med oberoende Riksbanken tycker att bankerna ökat sina bolånevinster utan att deras kostnader ökat i samma utsträckning, så faller bankernas bästa försvar.

Utsatta för speciella krav
Vän av ordning påpekar då gärna att även om bankerna alltså inte kan falla så kan ändå aktieägarna förlora sina pengar. För att skydda samhället så är dessa företag också utsatta för speciella krav och omfattande kontroller. Det förutsätter ju att aktieägarna är med såväl i upp- som nedgångar. Men många aktieägare kliver ju på av allt efter förutsättningarna att tjäna pengar på sina aktier ? naturligt. Men skattebetalarna är de som alltid är med när det blir förluster, det visar inte minst åren efter Lehman kraschen i USA 2008.

"Skattebetalare gav banker miljardvinster"
Svenska skattebetalare och kunder som gav svenska banker miljardvinster i verksamheten i Sverige även när Baltikum höll på att knäcka samma banker. Skattebetalare som samtidigt stöttade bankerna genom billiga lån i Riksbanken och att skattebetalare ställde ut garantier för hela banksystemet som gjorde det möjligt för bankerna att låna med svenska staten som garant. Visserligen fick bankerna betala en så kallad stabilitetsavgift, men den summan var bara en liten pyttefnatt i jämförelse med värdet på statens bankgaranti.

Åter bättre tider
Nu är det återigen bättre banktider och Sverige fortsätter att vara en guldgruva det visar inte minst SEB:s rapport från idag. I den svenska verksamheten i SEB ökade vinsten med nästan en halv miljard kronor mellan 2010 och 2011. Räntenettot som beskriver skillnaden mellan vad banken betalar till de som sparar i banken och vad man tar betalt för att låna ut pengar ökade med 17 procent häri landet.

"Medborgarna förväntas rycka ut med livlinan"
Hur får då kunderna tillika skattebetalarna del av bankernas vinster: bättre inlåningsränta, lägre låneränta? Det är lätt att hålla sig för skratt när dessa frågor skall besvaras. Men börjar det storma på de finansiella haven igen är det medborgarna som förväntas rycka ut med livlinan.

Peter Rawet
peter.rawet@svt.se

• Tweet