hem | kultur & nöje | vetenskap Regioner
I lördags genomfördes en demonstration i Stockholm mot Acta-avtalet. Foto: Scanpix

Detta är Acta-avtalet

Rapport
Publicerad 10 februari 2012 - 18:11
Uppdaterad 10 februari 2012 - 21:10

I helgen hålls protester i flera svenska städer mot det omstridda Acta-avtalet. Men vad döljer sig bakom de fyra bokstäverna och varför har avtalet orsakat protester.

Fakta: Acta-avtalet

• Acta är en förkortning av Anti-Counterfeiting Trade Agreement.

• Avtalet förhandlas av EU-länderna, USA, Japan, Schweiz, Nya Zeeland, Kanada, Australien, Sydkorea, Mexiko, Marocko och Singapore

• Länder som Indien och Kina finns inte med i överenskommelsen.

• Avtalet har mötts av kritik, inte minst för att innehållet i förhandlingarna länge hölls hemligt. Kritiker har hävdat att de befogenheter som Acta ger myndigheter är integritetskränkande.

• Eftersom varumärkesförfalskning och piratkopiering är gränslösa brott är syftet att skapa gemensamma, internationella regler för att bekämpa dem.

• Den 4 februari hölls samordnade protester i Stockholm, Göteborg, Malmö, Helsingborg, Kalmar, Umeå, Sundsvall, Karlstad, Borlänge och Jönköping mot Acta-avtalet.

• I samband med demonstrationerna hackades regeringens hemsida.

Källor: SVT, TT, Wikipedia

Acta är ett multinationellt handelsavtal vars syfte är att bekämpa piratkopiering och varumärkesförfalskning. Avtalet ska skydda de immateriella rättigheterna, alltså patenträtten och upphovsrätten.

I huvudsak handlar avtalet om varumärkesförfalskning samt att få gemensamma minimiregler för hur intrång i upphovsrätten och patenträtten ska regleras.

Sverige skrev under
Trots att avtalets huvudsyfte är att förhindra handel och tillverkning av piratkopior på mediciner och andra varor är det delen om upphovsrätten som den hårdaste kritiken har kretsat kring.

Avtalet har hittills undertecknats av 22 av EU:s 27 medlemsländer. De länder som ännu inte undertecknat avtalet är Cypern, Estland, Nederländerna, Slovakien och Tyskland. Sverige undertecknade ACTA-avtalet i januari.

Ursprunget till avtalet är strandade försök inom FN:s organ för immateriella rättigheter för att stärka upphovsrätten och patenträtten. Flera länder motsatte sig FN:s hårdare förslag och förhandlingarna rann ut i sanden. Enligt Dagens Nyheter bottnade osämjan i en konflikt mellan rika industriländer och utvecklingsländer. Länder som Kina, Brasilien och Indien menade att patentlagar skapar orättvisa och förhindrar spridning av viktig kunskap.

Inte slutförhandlat
Trots att flera länder har undertecknat avtalet är det inte slutförhandlat och många kritiker menar att avtalet är svårtolkat och diffus. Under förhandlingarna höjdes kritiska röster för att insynen i avtalet för utomstående var begränsad. Samtidigt läckte det ut information om hur operatörer skulle hållas ansvariga för vad deras kunder gjorde på nätet och om hur enskilda internetanvändare skulle kunna stängas av.

Den kritiken har dock tonats ner på senare tid. Enligt avtalet har varje enskilt land rätt att fatta beslut om vilka metoder de vill tillämpa. Avtalet säger däremot att man ska "främja samarbetet mellan tjänsteleverantörer och rättighetsanvändare för att komma tillrätt med intrång i den digitala miljön". Men kritiken fortsätter att kretsa kring den personliga informationen och integriteten på nätet.

Polens regering har dock backat inför de massiva protesterna, främst bland unga polacker. Premiärminister Donald Tusk sade i förra veckan att ratificeringen av avtalet läggs på is tills konsekvenserna har övervägts noggrannare.

-Jag anser att argumenten för att stoppa ratificeringsprocessen är berättigade, sade Tusk.

Även Tjeckien och Slovakien har nu backat. Tjeckiens premiärminister Petr Necas sade i veckan att hans regering under inga omständigheter kommer att bidra till att frihet och information hotas.

Obama kritiseras
Även i USA har kritiska röster höjts. Inte minst efter att president Obama i fjol valde att underteckna avtalet som ett "executive order"
vilket innebar att det inte behövde behandlas i kongressen.

Även om Sverige undertecknat avtalet dröjer det innan nya lagar kan träda i kraft eftersom frågorna måste behandlas i riksdagen. Först i höst kan Sverige lägga fram en ny proposition. Frågan ska också behandlas i EU-parlamentet.

Andreas Liebermann
andreas.liebermann@svt.se

Toppnyheterna

#nyhlab

Foto: Carl-Johan Söder/SVT

Nyhetslabbet - vi testar dina nyheter!

Följ bloggen bakom Nyheternas interaktiva livesändningar!

Sociala medier

Nyheter på Twitter

SVT Nyheter tar emot tips och tipsar om nyheter på microbloggen Twitter.

Vädret

Utrikesreportage

USA: Ung elit nobbar Wall Street

Här hittar du aktuella reportage från vår utrikesredaktion.

SVT2 9-12, Kunskapskanalen 12-16

Måndag 14 maj

09:00 Europadagen
Seminarier och debatter om EU. Åtta delar om ca 45 minuter: Snabbväxande Stockholm, Danmark som ordförandeland, "Det blev bättre med EU", EU så in i Norden, Hur klarar EU konkurrensen? Har EU-länderna klarat Rio-löftena? Ungdomsarbetslösheten och Fokus på EU. Inspelat 9/5.
10:30 Pressträff om åldersdiskriminering
Med Erik Ullenhag (FP)
15:30 Bo Lundgren i KU

Rapport

Rapports nyhetsankare. Foto: SVT

Rapport - största nyhetsprogrammet

Möt redaktionen bakom Sveriges största nyhetsprogram Rapport.

Gomorron Sverige

Gomorron Sverige

Dagsaktuella gäster, recensioner, recept och mycket mer hittar du hos Gomorron Sverige.

Korrespondenterna

Foto: SVT

Se oss i SVT Play!

Korrespondenterna är tillbaka i september med tio nya program.

Under uppehållet kan ni se Korrespondenterna i SVTPlay. Där finns 25 program att se om allt från Barnslaveri i vår tid (bilden ovan) till Kokainets väg, Polyamori och Förbjuden kärlek.

I sommar kommer fem repriser fredagar 19.30 i SVT2 med start vid midsommar.

Grafik

Foto: SVT

Det nya Afrika

SVT:s interaktiva grafik ger dig sammanhangen och samlar nyheter och inslag om Afrika.

Alternativ bild för flash innehåll.
Frida i Ingen är vän med en fattig. Foto: Anders Hansson.

Ingen är vän med en fattig Programmet om Frida har berört er lyssnare. Hör hela här.

Senaste nyheterna
Rebecca Vinterbarn Elg. Foto: UR

Rebecca utmanar Strindberg I Hej litteraturen får Strindberg-skeptikern Rebecca Vinterbarn Elg möjlighet att ge författaren en ny chans.