Gymnasieavhopp ska stoppas med ren yrkesutbildning

Kort yrkesgymnasium för skoltrötta

Publicerad 10 februari 2012 - 07:19 Uppdaterad 10 februari 2012 - 13:01

Knappt har den nya gymnasieskolan sjösatts förrän regeringen förbereder nya förändringar.

På utbildningsdepartementet bereds ett förslag om en kortare yrkesutbildning på ett eller två år för skoltrötta elever.
Tanken är att eleverna själva ska kunna kombinera ihop kurser, och kanske helt avstå från teoretiska ämnen, skriver Svenska Dagbladet.

Utbildningsminister Jan Björklund (FP) hoppas att reformen ska minska antalet avhopp från gymnasiet.

Rysk roulette
Jabar Amin, Miljöpartiets utbildningspolitiska talesperson, är upprörd över Björklunds förslag.

-Det är skandalöst av regeringen och Folkpartiet att svika bildningsansvaret, att hävda att tiotusentals ungdomar saknar förutsättningar. Det är att flytta fokus från regeringens eget misslyckande, säger han.

Jan Björklund säger till Svenska Dagbladet att de ungdomar som går den kortare gymnasieutbildningen kommer att vara efterfrågade på arbetsmarknaden.

-Det vet han inte - han tror. Björklund spelar rysk roulette med ungdomarna. Vad har han för garantier att de får jobb? säger Jabar Amin.

Sänker ribban
Vänsterpartiets Rossana Dinamarca sågar också Björklunds resonemang.

-Det var en urholkning av yrkesutbildningarna redan när regeringen tog bort väsentliga delar av svenska, engelska, samhällskunskap och matte. Nu tar man ytterligare ett steg åt ett håll som inte hjälper ungdomarna. Det som behövs är mer stöd, både i grund- och gymnasieskolan.

-Målet ska vara att alla ska klara målen - inte att man sänker ribban och lurar ut eleverna. Vad finns det för arbetsmarknad för dem som kommer ut med alldeles för lite kunskaper? frågar sig Dinamarca.

Lurar ungdomarna
Lärarförbundets ordförande Eva-Lis Sirén tycker att förslaget försvagar Sverige som kunskapsnation.
-Jan Björklund tycks vilja montera ned gymnasieskolan. Vi har en alldeles ny gymnasieskola, med målet att öka yrkesprogrammens status. Vad har det lett till? Jo, färre elever söker till yrkesprogrammen.

-Nu kommer nästa steg, med ytterligare sänkning av kunskapsambitionerna och det i tider av väldigt hög ungdomsarbetslöshet, säger hon.

När den nya gymnasieskolan diskuterades underströks ju från näringslivets sida att även de enklare jobben kräver teoretiska kunskaper, fortsätter hon.

-Man kan inte lura ungdomar att tro att de klarar sig utan svenska, engelska och matematik och att den här korta utbildningen ger dem möjligheter på arbetsmarknaden. Särskilt inte när vi har en skyhög ungdomsarbetslöshet och dessutom en debatt om höjd pensionsålder, och beredskap för att byta arbete några gånger under yrkeslivet, säger Sirén.

Riskerar arbetslöshet
-Kunskapskraven har höjts på den svenska arbetsmarknaden, inte sänkts. En ettårig yrkesutbildning riskerar att bli en utbildning rakt ut i arbetslöshet säger Socialdemokraternas utbildningspolitiske talesperson Mikael Damberg.

Han tycker också att det är provocerande att utbildningsministern kommer med förslaget samma år som regeringen minskar statsbidraget till gymnasieskolan.

-Regeringen får inte komma undan sitt ansvar att hålla hög kvalité i gymnasieskolan. Det kan inte vara fritt valt arbete för eleverna att välja vilka ämnen de ska läsa för att få en gymnasieexamen, säger Mikael Damberg.

Arbetsgivarna tveksamma
Också arbetsgivarorganisationen Svenskt Näringsliv överraskas av Björklunds förslag och sätter frågetecken för en kort, teorifri gymnasieutbildning. Med en sådan utbildning blir man sannolikt inte efterfrågad, säger Johan Olsson, utbildningspolitisk expert.

-Det är tveksamt. Jag skulle inte tro det. Det är viktigt för företagen att få konkurrenskraftiga yrkesmän och yrkeskvinnor.
Problemet med avhopp från gymnasieskolan är egentligen ett grundskoleproblem, fortsätter han.

-Eleverna rustas inte så att de klarar gymnasieskolans studier.
Svenskt Näringsliv är i stort positiv till den nya gymnasieskolan. Bekymret är att söktrycket till yrkesprogrammen minskar. Det beror delvis på att eleverna avskräckts av att yrkesprogrammen kräver tillval för att ge högskolebehörighet.

-Så här i efterhand kan man se att det kanske varit bättre att eleverna fått välja bort högskolebehörigheten i stället för att välja till den.

-För väldigt många yrken är det absolut nödvändigt att ha väldigt goda kunskaper i matte, svenska och engelska. Inte för högskolebehörighetens skull, utan för att klara yrkeslivet, säger Johan Olsson.

TT

• Tweet