Turerna kring vaccineringen mot svininfluensan

Publicerad 17 februari 2012 - 18:04 Uppdaterad 17 februari 2012 - 22:17

2009 började man tala om en ny form av influensa, den så kallade svininfluensan. Symtomen var desamma som vid vanlig influensa, och de flesta som smittats blev bara lindrigt sjuka.

Trots det klassades sjukdomen under perioden april 2009 till augusti 2010 som en pandemi av världshälsoorganisationen WHO.

Det ledde till att man i Sverige under vinterhalvåret 2009-2010 genomförde en allmän vaccinationskampanj, där 60 procent av befolkningen vaccinerades.

Bland EU-länderna skilde sig vaccinationspolitiken kraftigt. I topp låg fyra nordiska länder. Sverige, Finland, Island och Norge hade det uttalade målet att massvaccinera hela befolkningen, enligt en granskning som genomförts av tidningen Svenska Dagbladet.

I länder som Tyskland, Frankrike och Italien låg vaccinationstalet under 10 procent. I dessa länder riktade man främst in sig på riskgrupper, dessutom fanns det hos befolkningen ett ointresse att överhuvudtaget vaccinera sig.

Små effekter av massvaccinering
Massvaccineringen av befolkningen kostade de svenska skattebetalarna nära 1,4 miljarder kronor, varav inköpet av vaccinet kostade 870 miljoner, enligt SVD:s granskning.

Enligt den officiella utvärdering av vaccinationskampanjen som nu genomförts på uppdrag av regeringen blev effekterna små.

-Vi kom fram till att sex dödsfall undveks med massvaccinationsprogrammet, säger Lisa Brouwers på Smittskyddsinstitutet till SVD.

Statsepidemolog: "Svårt att jämföra dödstal"
Statsepidemiolog Annika Linde hävdar dock i ett uttalande till SVT att den låga siffran är en underskattning av antalet döda. Hon kritiserar även SVD:s jämförelse av dödstalen i de olika länderna.

-Det finns en rad faktorer som gör att det är svårt att jämföra dödstal länder emellan. Tillgång till antivirala läkemedel, befolkningens hälsa och storleken på riskgrupperna är bara några, säger Annika Linde.

Enligt Linde är det istället mer rättvist att göra en jämförelse med våra grannländer Danmark och Norge.

I Danmark vaccinerades enbart riskgrupperna, medan influensan i Norge drabbade en ovaccinerad befolkning. Både Norge och Danmark rapporterade 0,29 fler döda per 100.000 invånare än Sverige.

-Med motsvarande dödstal hade ytterligare 27 personer avlidit i Sverige. Men vaccinet skyddade även året efter. Jämfört med vad som rapporterades i Danmark sparades därmed ytterligare ca 30 liv, säger Annika Linde.

Många narkolepsifall
Att de svenska myndigheterna använde det relativt oprövade vaccinet Pandemrix har lett till hård kritik, då det visat sig att vaccinet har allvarliga biverkningar.

De första larmrapporterna kom i februari 2011 från Finland, då den finska hälsovårdsmyndigheten THL publicerade en rapport som visade att 60 barn i åldrarna 4-19 år drabbats av sjukdomen narkolepsi under åren 2009-2010.

Av dem hade 52 stycken vaccinerats med Pandemrix, vilket tyder på att förekomsten av narkolepsi är flerfaldigt högre hos vaccinerade barn jämfört med ovaccinerade, enligt Läkemedelsverket.

I Sverige genomförde Läkemedelsverket i juni 2011 en studie, där man av 132 granskade journaler för barn och ungdomar upp till 19 år kunnat konstatera 87 fall av narkolepsi. Av dessa 81 hade 69 vaccinerats med Pandemrix före symtomdebuten, enligt Läkartidningen.

Enligt studien är risken att drabbas av narkolepsi hos barn upp till 19 år nära sju gånger vanligare för dem som vaccinerats med Pandemrix jämfört med ovaccineradel.

Många av de barn som drabbats av narkolepsi är i dag beroende av tung medicinering för att klara vardagen.

Anna Grönberg
anna.gronberg@svt.se

• Tweet