Mässling i Södertälje

Statsepidemiologen: Man måste ifrågasätta vad vi gjort

Publicerad 17 februari 2012 - 18:05 Uppdaterad 17 februari 2012 - 21:35

Vaccinera eller inte vaccinera? Larm om att barn fått narkolepsi efter att ha vaccinerats mot svininfluensan och ett utbrott av mässlingen i Järna söder om Stockholm väcker många frågor. SVT har frågat statsepidemiolog Annika Linde om hur hon anser att folk ska förhålla sig till vaccineringar.

Många frågor har även väckts kring massvaccineringar efter utbrottet av svininfluensan 2009.

Nu, efter narkolepsilarmet som följde på massvaccineringen under svininfluensan kan man märka en ökad oro för vaccineringar. Vad är rätt här?

-Jag hoppas och tror att nästan de flesta förstår skillnaden mellan ett vaccin som togs fram på sex månader i ett krisläge, och på ett som vi haft sedan 1950- och 60-talen och gett i miljoner doser.

-Med pandemin var vi mycket osäkra på hur den skulle utveckla sig. Resultatet blev det sämsta tänkbara: sjukdomen var mindre allvarlig än vi trodde, och effekterna av vaccinet mer allvarliga än vi trodde.

Det har kommit kritik från flera håll för hanteringen av massvaccineringen 2009?

-Jag kan hålla med om att man måste ifrågasätta vad man gjort. Men den dagen vi stod där så visste vi att vi skulle sätta sprutan i folk. Vi visste att det inte skulle bli mer än ungefär 100 dödsfall, och det sa vi också. Vi hade köpt vaccinet och visste att om vi inte vaccinerade så skulle vid varje dödsfall folk säga "det är ert fel, varför fattade ni så dåligt beslut?!"

-Så bedömningen var att det var klokast att vaccinera. Vi kan inte göra det gjorda ogjort, men jag tror att vi i samma situation i dag skulle göra likadant.

-Den gången var de flesta eniga om att det var det bästa. Nästa gång ska vi kanske lyssna mer på dem som kommer med invändningar.

Nu finns det också människor som oroar sig för vaccineringen av unga flickor mot papillom, viruset som orsakar livmoderhalscancer?

-Det är ett betydligt mer välprövat vaccin än pandemivaccinet. Det lär inte finnas någon större risk. Beslutet har tagits efter många års överväganden, inte på bara sex månader som vid pandeminvaccinet.

-Jag tycker att man ska lita på att det inte ger några allvarliga biverkningar.

Finns det någon grundprincip, något förhållningssätt som ni experter har när ni fattar beslut om allmänna vaccineringar?

-Ja vi brukar säga att sjukdomen ska vara minst hundra gånger farligare än vaccinet.

Sju personer har insjuknat i smittsamma mässlingen i Järna söder om Stockholm. Är det ett problem för hela Sverige?

-Kanske ett litet problem för Sverige. I Järna är det lite speciellt, antroposoferna har valt att inte vaccinera (88 procent av befolkningen i Järna är vaccinerade mot mässlingen, mot 95 procent i hela landet, reds. anm.) I resten av landet kan det finnas spädbarn som kan smittas. Det kan finnas föräldrar som vill vaccinera men inte kan, det kan finns sådana som är motvilliga till vaccination, och så kan det finnas de som vaccinationerna inte riktigt tagit på.

Annika Linde fortsätter:

-Jag tror vi har relativt gott skydd, men det kan bli enstaka fall här och var. Det viktiga är att vården vet att om det kommer en patient med hög feber och röda prickar, så kan det vara mässling. Då gäller det att inte andra patienter eller ovaccinerade utsätts för denna patient.

Varför är mässlingen farlig?

-Det är en allvarlig sjukdom. I fattiga länder dör många barn fortfarande. I Frankrike har man haft ett utbrott, där dog ungefär en på 3.000 smittade.

-Om man inte avlider så kan man få hjärninflammation, blindtarms-, eller lungtuberkulos som får fart av det här viruset.

Många är vaccinerade
Nu är de flesta i Sverige vaccinerade, och före MPR-vaccinet 1982 så var många föräldrar överens om att det var bra när telningarna blev smittade.

Man höll koll och försökte se till att ens egna barn skulle få sjukdomen tidigt, så att de blev immuna.

Var inte det en ganska praktiskt inställning, eller var det dåraktigt?

-Om det är en sjukdom som man ändå måste ha, som många barnsjukdomar, då är det bra att se till att barnet får den. Men det gäller inte mässling.

-Sedan är det här med medveten smitta lite obehagligt också. Det kan ju bli för mycket. Barnet kan få för mycket virus i sig. Det är bättre att få det i lagom dos, och det kan vara svårt att styra.

Thomas von Heijne
thomas.von_heijne@svt.se

• Tweet