"Jag fick känslan att jag var naiv"
Publicerad 21 november 2005 - 19:01
Uppdaterad 22 november 2005 - 20:11
|
Karl-Johan Karlsson är en av alla de arbetsgivare som är missnöjda med arbetsförmedlingens service. Han blev mycket förvånad över den reaktion han fick på sin förfrågan om hjälp att rekrytera. För drygt två år sedan startade Karl-Johan Karlsson en taxirörelse i Linköping. Ett viktigt första steg då var rekrytering av taxichaufförer. Glad i hågen gick Karl-Johan till arbetsförmedlingen och sa att han behövde hjälp med nyanställningar. Men reaktionen han mötte var inte den han väntat sig. -Man ryckte lite på axlarna åt det faktum att jag ville anställa 16 personer - det var inget de var speciellt intresserade av. Jag fick känslan av att jag var naiv i att jag förknippade arbetsförmedlingen med att rekrytera - självklart var det oerhört förvånande, säger Karl-Johan Karlsson, vd för Taxi SamTax, till Rapport. "Skapar inte möjligheter" Karl-Johan Karlsson hittade sina 16 första medarbetare på egen hand. Sedan dess har han anställt lika många till utan att ha fått en enda fråga från arbetsförmedlingen om sina rekryteringsbehov. Och han har en tydlig bild av arbetsförmedlingens förmåga att bekämpa arbetslösheten. -Jag tycker att de ägnar sig mer åt kontrollfunktioner än åt att verkligen skapa möjligheter för att förmedla kontakterna som behövs för att rekrytera. Det är inte för inte det finns privata rekryteringsföretag i dag som livnär sig på det. Samtidigt undrar jag varför arbetsförmedlingen kallas för det namn det har? Men arbetsförmedlingen i Linköping känner inte alls igen sig. -Jag tycker att det är lite märkligt eftersom bilden som arbetsförmedlingen har är något helt annat. Det var en ganska stor satsning, det var inte bara just den taxi-vd:n utan flera andra som behövde rekrytera så man hade både en utbildningssatsning och rekryteringsseminarier och kallade in arbetslösa, säger Annika Lyttbacka, länsarbetsdirektör i Östergötland. Rapport: Tycker du inte att det är ett problem i sig att arbetsgivare upplever det så här? -Jo, självklart - men det hade ju varit bra om vi fått reda på det då, för två år sedan, så att vi kunnat göra något åt det, säger Annika Lyttbacka. |