Vårdminister Ylva Johansson i KU:
- Jag ångrar semesterresan
Publicerad 13 februari 2006 - 13:29
Uppdaterad 13 februari 2006 - 20:19
|
Vårdminister Ylva Johansson beklagade att det saknades en plan för svenska vårdinsatser utomlands. Hon ångrade också att hon åkte på semester tre dagar efter flodvågskatastrofen. Som första minister tog Ylva Johansson i dag plats i konstitutionsutskottet, KU. Onsdagen den 29 december, åkte vårdministern på en sedan länge planerad utlandssemester till Kanarieöarna. Johansson uppgav att hon inte kritiserats av katastrofkommissionen för detta. Enligt henne så påverkades inte de svenska hjälpinsatserna av att hon inte var närvarande utan endast tillgänglig per telefon. Ylva Johansson var ändå ångerfull. Hon påpekade att det så småningom gick upp för henne att det inte bara handlade om en naturkatastrof utan också om en nationell katastrof med en stor nationell sorg. -I ett sådant läge tycker jag att regering och ministrar ska vara närvarande. I detta moraliska perspektiv ångrar jag att jag reste. sade Johansson. Organisation saknades Ylva Johansson tillhörde dem som fick hård kritik av Katastrofkommissionen i december. Vårdministern kritiserades för att ha varit alltför passiv. Kommissionen ansåg att hon kunde gjort mer för att få utrikesdepartementet (UD) att inse att det behövdes snabba svenska vårdinsatser i Thailand. Johansson förklarade att hon funderat mycket över sitt agerande. Hon anser att den svenska sjukvården fungerade mycket bra, men det saknades en organisation för att göra vårdinsatser utomlands. -Det hade varit bra om vi haft en sådan organisation på plats, sade Johansson. Hon kommenterade också kritiken mot henne för att hon varit alltför passiv. -Jag har kritiserats för att inte ha ryckt åt mig initiativet från UD. Jag är mycket tveksam till om det hade gått att göra på ett bra sätt och om det hade gjort någon skillnad. Den stora skillnaden hade varit om vi haft en organisation för att skicka vårdinsatser utomlands. Ylva Johansson tog på sig ansvaret för att det inte finns någon organisation för sjukvårdande insatser utomlands och att det ännu saknas laglig grund för det. -Det är därför som jag har tagit initiativ till det, sade hon. Socialstyrelsens har fått i uppdrag att ta fram en sådan organisation. Meningen är att bedömningsteam ska kunna skickas inom sex timmar och vårdande team inom tolv timmar, sade hon. Sjukvården var beredd Ylva Johansson bekräftade att det inte förekommit några kontakter mellan statsrådsberedningen och socialdepartementet under annandagen. Redan på annandagens kväll ställde socialstyrelsen sina tjänster till UD:s förfogande men fick svaret att det inte fanns något behov. Svensk sjukvård var beredd. Problemet var inte brist på personal utan att man aldrig behövt sända sjukvårdspersonal utomlands tidigare, slog Ylva Johansson fast. Insats först efter två dagar Först två dagar efter flodvågen, den 28 december 2004, skickades ett sjukvårdslag på tre personer till Thailand. Dagen efter skickades ytterligare 16 personer. Enligt kommissionen borde Sverige redan den första katastrofdagen 26 december ha kunnat skicka ett första utvärderingsteam för att göra en snabb bedömning av behoven. KU-ledamoten Helena Höij (kd) påpekade att trots att det inte fanns någon sådan laglig grund, så var det inget som hindrade att vårdpersonal till sist skickades till Thailand. På frågan om varför detta inte kunde ha gjorts tidigare, svarade Johansson att det var tydligt att vårdinsatser utomlands var UD:s ansvar. Det hade enligt henne prövats efter Estoniakatastrofen, då Socialstyrelsen, som lyder under socialdepartementet, kritiserats för att ha arrangerat flyg hem för skadade svenskar. -Det var då tydligt att man inte hade rätt att agera. Det var UD:s ansvar, sade hon.
|