S och fp ense om hemlig avlyssning
Publicerad 9 mars 2006 - 20:58
Uppdaterad 16 mars 2006 - 16:23
|
Svensk polis ska få rätt att ta sig in i bostäder för att placera ut dolda mikrofoner, detta sedan regeringen och folkpartiet gjort upp i den hårt kritiserade frågan om buggning (rums- avlyssning). Det uppger Aktuellt.
Buggning och andra lagförslag |
I uppgörelsen finns flera förändringar från det förslag som regeringen pre- senterat tidigare. Bl.a. måste det krävas domstolsbeslut för avlyssning. Alla som avlyssnas ska också få veta det efteråt. Det blir också förbjudet att avlyssna läkar- och psykmottagningar. Vid halv- årsskiftet träder förslaget i kraft. Hård kritik mot förslaget
Justititieminister Thomas Bodström har kritiserats hårt för förslaget om hemlig avlyssning, så kallad buggning. Lagrådet sågade regeringens förslag och flera andra tunga instanser har kritiserat förslaget för att vara ett hot mot den personliga integriteten. I det läget har regeringen vänt sig till folkpartiet och förhandlat om en proposition som ska läggas fram för riksdagen nästa vecka. Vid ett extra möte i riksdagen i dag tog folkpartiets riksdagsgrupp ställning till överenskommelsen. 
Lars Leijonborg
-Beslutet blev att vi ställer oss bakom det här eftersom vi har uppnått så starka garantier för den personliga integriteten, säger folkpartiledaren Lars Leijonborg till Aktuellt.
Uppgörelsen mellan regeringen och folkpartiet innebär bland annat följande förändringar jämfört med det förslag som presenterats tidigare: • Domstolsbeslut krävs för all avlyssning. Inga undantag medges. • Alla som avlyssnas ska underrättas om det i efterhand. • Ett absolut förbud mot att avlyssna läkar- och psykmottagningar. Sedan tidigare är det klart att avlyssning av advokatkontor ska vara förbjuden. Däremot finns möjlighet att avlyssna redaktioner vid brottsmisstankar. Oense med lagrådet
Enligt den proposition som regeringen och folkpartiet nu står bakom ska hemlig avlyssning få ske vid misstanke om brott med minimistraff på fyra års fängelse, till exempel terroristbrott, mord eller grova rån. Buggning ska också få användas vid grova narkotikabrott och sexualbrott, något som lagrådet kritiserade i sitt utlåtande. -På ett par punkter har vi kommit fram till att lagrådet har fel. Det gäller till exempel sexualbrott, där vi menar att situationen med människohandel och bordeller är så allvarlig, och det är så mycket organiserad brottslighet inblandad i den brottstypen, att det är motiverat, säger Lars Leijonborg. -Den organiserade brottsligheten slår mot hela samhället, och jag tycker att det är bra att vi kan nå en så bred överenskommelse som möjligt. Att vi nu fått stöd över partigränserna även ett valår tycker jag vittnar om att vi gemensamt måste slå tillbaka mot den här brottsligheten, säger justitieminister Thomas Bodström till Aktuellt. Ny nämnd ska bildas
För regeringen innebär uppgörelsen att det nu finns en majoritet i riksdagen för det här förslaget, som ska träda i kraft redan vid halvårsskiftet. Både miljöpartiet och vänsterpartiet har tidigare gjort klart att de inte tänker stödja det. En särskild nämnd med riksdagsledamöter ska också bildas för att övervaka att avlyssningen följer lagen. Samtidigt ska de årliga skrivelserna till riksdagen med information om buggning, telefonavlyssning och hemlig kameraövervakning förbättras. Reporter: Mats Knutson |
SVT Play
Fredag 10 februari 2012
