Argumentation inför EG-domstolen, sammandrag

Publicerad 9 januari 2007 - 15:18 Uppdaterad 9 januari 2007 - 17:15

Laval, Byggnads, 13 medlemsländer, Norge, övervakningsorganet för Efta samt EU-kommissionen argumenterar i Vaxholmsmålet på mellan 10 och 30 minuter. Här är en sammanfattning av några framställningarna.

Laval (30 min)

Argumenterade för att detta mål inte handlar om att teckna kollektivavtal, målet handlar istället om det enligt gemenskapsrätten är tillåtet för facket att vidta åtgärder som hindrar utländska företag från att verka i Sverige.

Ett utländsk företag har ingen överblick vilka kostnader och villkor som gäller med svenska kollektivavtal, jämfört med ett system med minimilöner. Laval pekar på krav på vissa typer av försäkringar och avgifter som inte kommer de lettiska anställda till godo. Den svenska kollektivrätten med stridsåtgärder saknar motstycke i andra europeiska länder.

Dessutom har Sverige inte infört utstationeringsdirektivet i lagstiftningen och Sverige saknar därför garantier för transparens, proportionalitet och rättssäkerhet. Bristerna i svensk rätt ska inte gå ut över utländska företag.

Laval riktade också kritik mot att svenska regeringen ska ha felinformerat andra regeringar som den tyska om vad konflikten handlar om. Dessutom menade Laval att man inte kan få en opartisk prövning i Sverige eftersom domare i Arbetsdomstolen också utför uppdrag åt regeringskansliet.

Byggnads (30 min)

Byggnads huvudpunkt är att tvisten handlar om kollektiva åtgärder är lagliga eller inte. Att reducera konflikten till en fråga om pengar och försäkringspremier är att undvika den grundläggande frågan, ska Sverige tvingas införa ett system med minimilöner eller behålla en framgångsrik modell utan statlig inblandning.

- Visst kan det vara bekvämt om man kunde läsa Svensk författningssamling eller Europeiska unionens officiella tidningen kunde utläsa löneläget för byggnadsarbetare i Stockholmsområdet! Det är möjligt att en kommandoekonomi, där ett nationellt eller ett europeiskt Gosplan fastställer minimilöner vore en mer förutsägbar modell, sade advokaten Ulf Öberg som argumenterade för att låta marknaden i form av arbetsmarknadens parter sköta löner och villkor.

Vidare argumenterade Byggnads att Laval hade tidigare vid ett annat bygge slutit kollektivavtal med Byggnads, så Laval var väl förtrogna med kollektivavtalen, dessutom avvisade facket att kollektivavtalet inte gav transparens, förutsägbarhet och rättssäkerhet.

Om domstolen går emot Byggnads förutspår facket att integrationen av Europa kommer att ifrågasättas av Europas löntagare.

Sverige (20 minuter)

Sverige vill inte ta ställning i sakkonflikten men argumenterade för den svenska modellen där lönesättning sköts av arbetsmarknadens parter och att frågan är en svensk angelägenhet. Gemenskapsrätten ställer inget krav på en särskild modell, och den svenska modellen har utvecklats under ett århundrade och gett en stabil, effektiv och öppen välfärdsstat. Den svenska modellen var med när Sverige gick med i unionen och ifrågasattes inte då. I Sverige har arbetsmarknadernas parter agerat ansvarsfullt och haft olika vapen för att hålla balansen, som lockout, blockad och strejk.

Danmark (20 minuter)

Danmark gjorde ett kraftfullt försvar för den svenska och danska modellen. För Danmark är det här en fråga med största allvar, höger och vänster, fack och företag är helt eniga om detta, och för oss handlar det om försvara det grundläggande i vår danska modell argumenterade den danske juristen:

-Efter mer än 100 år sitter det i ryggraden hos oss, och resultatet vars sociala och ekonomiska framgångar åtnjuter stor respekt i många länder även om alla inte riktigt förstår vårt system.

Danmarks ståndpunkt är att det förenligt med EU-rätten att ha en modell där man överlåter till arbetsmarknadens parter att lösa det frågorna, och att i det ingår strejkrätten. Dessutom handlar det om nationell identitet och EU måste respektera nationell indentitet.

Tyskland (20 minuter)

Tyskland konstaterade att det handlar om en klassisk fråga, där nationell rätt och gemenskapen står emot varandra. Tyskland anser att svenska domstolen ska tolka och fastställda lagstiftningen. Tyskland anser att det svenska kollektivavtalsmodellen inte strider emot gemenskapsrätten, och att principen är djupt integrerad i den svenska modellen.

Estland (15 minuter)

Estland riktade hård kritik mot Sverige, och argumenterade att Sverige inte på ett korrekt sätt och infört EU-rätt och därigenom diskriminerar utländska tjänsteföretag. Det svenska systemet är komplicerat och inte öppet och därför befinner sig andra medlemsländers företag i underläge.

Spanien (20 minuter)

Juristen från Spanien argumenterade att fackföreningsfriheten och rätten att vidta stridsåtgärder för kollektivavtal ska värnas. En dom emot Sverige kan innebära att det skapar ett klimat som leder till bristande förtroende som skadar tjänsteföretag i hela Europa.

Frankrike (20 minuter)

Det är ostridigt att Sverige inte har ett system om ett allmängiltigt kollektivavtal eller minimilöner och att det strider mot fördraget, men samtidigt måste man göra en "konstruktiv, sammanhängande tolkning" som täcks av fördraget, och då måste fackförbunden ha rätt att vidta stridsåtgärder för att få till lika bra kollektivavtal som finns i det land som tjänsterna ska utföras.

Irland (15 minuter)

Här fick åhörarna en lektion i ordet bojkotts historia. Det kommer från en irländsk landkonflikt i slutet av 1800-talet gentemot en kapten Boycott. Irland argumenterade för att trots att den svenska anslutningsgraden i kollektivavtal sjunkit från 90 procent till 75 procent så är det ändå huvudparten av arbetsmarknaden som täcks av kollektivavtalet ? och därmed garanteras de principer som ska upprätthållas. Sveriges val att låta arbetsmarknadensparter ta hand om den här frågan borde respekteras av domstolen.

Lettland (20 minuter)

Företaget Lavals hemland argumenterade att det svenska systemet ger en godtycklig hållning, och strider mot andan i gemenskapsrätten. Sverige kränker inte bara det lettiska företaget utan också de lettiska arbetarna genom att det svenska facket tvingar på dem ett kollektivavtal de inte bett om. Friheten att vara ansluten till en fackförening, handlar också om friheten att få välja att avstå menade Lettlands jurist. ?Sverige borde erkänna den rätten och ge arbetarna ett val?.

Litauen (20 minuter)

Stödde Lettlands linje och konstaterar att det inte kan vara tillåtligt att ta till stridsåtgärder mot ett företag som redan har ett kollektivavtal i ett land för att få ett nytt i det land som arbetet utförs, särskilt inte när det handlar om ett gästande företag en kortare tid.

Österrike (15 minuter)

Sverige har ett eget system med kollektivavtal som enligt Österrikes mening är förenligt med EU:s lagstiftning.

Norge (10 min)
Norska regeringen anser att de enskilda länderna måste få stort utrymme i valet att välja olika sätt att lösa frågan kring hur rättigheterna ska hanteras. Det är av största vikt för de nordiska välfärdssystem att den nordiska modellen med stort ansvar för arbetsmarknades parter får vara kvar.

Sammanställning:
Patrik Oksanen,
EU-korrespondent

• Tweet