Inrikesåret 2003
Publicerad 23 december 2003 - 15:17
Uppdaterad 1 november 2004 - 11:13
|
I september inträffade så det som inte fick hända. Igen. En ledande svensk politiker blev mördad på allmän plats i centrala Stockholm. Kampanjerna inför folkomröstningen var inne på slutspurten när Anna Lindh mördades. I övrigt dominerades inrikesåret 2003 av skandaler och mutanklagelser. Mest omskrivna blev bonussystemen i Skandia och mutgåvorna på Systembolaget. Mot slutet av året rapporterade media om "Reinfeldteffekten" sedan den nye moderatledaren vänt partiets dåliga opinionssiffror. Sveriges meste partiledare, Alf Svensson, offentliggjorde också till slut att han ska avgå. Anna Lindh mördad mitt i valkampanjen Den 10 september knivhöggs utrikesminister Anna Lindh under ett privat besök på varuhuset NK i Stockholm. Hon avled tidigt på morgonen dagen därpå. Mordet sände en chockvåg genom landet och lade en kraftig sordin på folkomröstningen några dagar senare. Affischerna med Anna Lindh togs ned och alla debatter ställdes in.  En 35-årig man greps veckan efter mordet efter tips om att han liknade bilder från NK:s övervakningskameror. Han släpptes dock när polisen grep en 24-årig man, mot vilken bevisningen var starkare. Åtal väntar i januari.
Väljarna sade nej till euron Sveriges sjätte folkomröstning genom tiderna slutade med ett tydligt nej till ett inträde i EU:s valutaunion. 55,9 procent röstade mot, medan 42,0 röstade för. Stockholms län och Skåne var de enda län där ja-sidan vann. 82,6 procent av väljarna röstade.  Valspurten präglades av mordet på Anna Lindh, som bland annat skulle ha företrätt ja-sidan i debatterna i TV4 och SVT.
Nej-segern har ännu inte fått några stora och märkbara följder för politik eller ekonomi. Kronan har tvärtemot varningarna stärkts mot euron. Psykvården i fokus efter våldsdåd Flera vansinnesdåd begångna av psykiskt sjuka personer ledde till en intensiv debatt om psykvården. En man slog ihjäl en person och skadade flera med ett järnrör, en annan dödade två personer när han körde bil längs en gågata i Gamla stan i Stockholm, en tredje knivdödade en femårig flicka på ett daghem i Arvika.  För lite slutenvård, för lite pengar till kommunernas vårdinsatser och oförmåga att hantera psykiskt sjuka missbrukare var några försök till förklaringar. Frågan ska nu utredas av Röda korsets ordförande Anders Milton.
Ohälsan och arbetsmarknaden i fokus Förutom EMU-omröstningen kretsade en stor del av den politiska debatten kring arbete och arbetsmarknad. Statsminister Göran Persson talade om att förändra socialförsäkringssystemet så att den enskilde får betala mer. Arbetsgivarna fick motvilligt ansvaret för den tredje sjuklöneveckan, men före jul beslutades om ett nytt system där arbetsgivaren betalar 15 procent av sjuklönen från och med tredje veckan. Arbetskraftsinvandring diskuterades livligt - liksom risken för "invasion" från de nya EU-länderna från och med 2004. Ledarskiften till höger och vänster Två partiledare lämnade scenen och en tredje meddelade att stunden är inne.  Gudrun Schyman (v) avgick på grund av anklagelser om skattebrott, men slapp åtal genom att godta ett strafföreläggande.
Hon efterträddes temporärt av Ingrid Burman och Ulla Hoffmann och har sedan ägnat sig åt ett feministprojekt. Lars Ohly tar troligen över permanent 2004. Bo Lundgren (m) avgick efter en tids interna diskussioner och efterträddes av Fredrik Reinfeldt. Och Alf Svensson (kd) meddelade att han går efter 31 år. Efterträdaren utses till våren. Högljutt gnissel i EU-samarbetet De tio kandidatländerna godkände sina avtal och förberedde sig för inträdet, men samarbetet i EU gnisslade rejält. Tyskland och Frankrike retade många när de drev fram undantag från stabilitetspaktens regler för att slippa böter för sina stora budgetunderskott. Än värre blev det i december när toppmötet misslyckades med att besluta om ett nytt fördrag på grundval av det så kallade konventets arbete under året. Frankrike och Polen blev syndabockar på grund av sin oenighet om hur stort inflytande de olika EU-länderna ska få. Friande domen i Tumbamålet upprörde Fyra unga män friades både i tingsrätten och hovrätten från misstankar om grovt sexuellt övergrepp mot en 35-årig kvinna i hennes hem i Tumba. En oenig hovrätt fastslog att kvinnan var så berusad att hon befann sig i ett hjälplöst tillstånd, men männen ansågs inte säkert ha förstått detta under timmarna i hennes lägenhet. Domen väckte en storm av protester från allmänhet och politiker, bland annat pga domstolens resonemang om kvinnans tidigare sexuella erfarenhet. Riksåklagaren beslutade senare att målet ska prövas i Högsta domstolen. Bonusmiljoner kan leda till åtal Flera före detta Skandia-direktörer anklagades i december för att ha berikat sig själva genom att fiffla med reglerna för ett antal sk incentive-program.  Otto Rydbecks utredning ledde till förundersökning om bland annat trolöshet mot huvudman. Direktörerna själva nekade.
Parallellt hävdade missnöjda Skandia Liv-sparare att moderbolaget utnyttjat livbolaget, till exempel när kapitalförvaltningen såldes till Den norske bank. Flera försäkringsbolag frångick den gamla regeln om att inte sänka pensioner som redan börjat betalas ut. Mutkolvarna på frammarsch? Muthärvor av olika slag drabbade bland annat Systembolaget och Migrationsverket.  I vad som kallats Sveriges största mutmål dömdes tre anställda vid Rolls Royce och Gotlandsbolaget för en 11-miljonerkronorsmuta. Den huvudåtalade tog sitt liv efter att ha erkänt.
I Systembolaget avslöjades att butikschefer fått varor eller pengar från bolagets leverantörer. Ett 80-tal personer ingår i brottsutredningen. En anställd vid Migrationsverket dömdes för att ha sålt medborgarskap till 13 personer, flera av dem kriminella. Konjunkturuppgången dröjer ännu Den väntade konjunkturuppgången sköts åter på framtiden. Den svenska ekonomin gick något sämre än 2002, och den öppna arbetslösheten steg för första gången på flera år. Fler varsel i näringslivet och kärvare ekonomi för kommunerna ledde till att den öppna arbetslösheten steg från 4,1 till ca 5,5 procent. Cirka 70.000 personer varslades om uppsägning. Låga räntor och höga fastighetspriser har hållit uppe privatkonsumtionen, men pessimismen har samtidigt ökat bland hushållen. Börsen har dock stigit med cirka 26 procent under året. Anders Fjellström, SVT Text och webb |