Richard Axel och Linda B. Buck, årets medicinpristagare

Två delar på medicinpriset

Publicerad 20 oktober 2004 - 14:06
Uppdaterad 19 november 2004 - 14:18

Årets Nobelpris i medicin går till Richard Axel och Linda B. Buck från USA för deras forskning om hur våra näsor och hjärnor kan känna och minnastiotusentals dofter.

Video

Fakta: Nobelpristagarna i medicin 2004

Richard Axel född 1946 i New York i USA, är verksam vid Howard Hughes Medical Institute vid Colombia University.

Linda B. Buck född 1947 i Seattle i delstaten Washington, arbetar vid Fred Hutchinson Cancer Research Center i Seattle.

Källa: TT

De får priset för sina upptäckter av "luktreceptorer och luktsinnets organisation", enligt Karolinska Institutets Nobelförsamling.

Axel och Buck publicerade 1991 ett arbete, som påvisade den mycket stora familjen av sk luktreceptorgener. De har sedan arbetat parallellt och oberoende av varandra och klarlagt hur luktsystemet fungerar.

Tusen gener känner lukten
Totalt består luktsinnet av närmare tusen olika gener som i sin tur kodar för lika många typer av luktreceptorer. De senare sitter på speciella celler, luktreceptorceller, som finns i ett litet område i övre delen av nässlemhinnan. Där känner de av de doftmolekyler som vi andas in.

Det märkliga är att varje luktreceptorcell bara har en typ av receptorer som var och en bara kan känna av ett begränsat antal doftämnen. Denna specialisering kom som en total överraskning för hela den vetenskapliga världen.

Men den praktiska betydelsen har Göran Hansson, ordförande i Nobelkommittén, ännu inte sett.

-Men jag är övertygad om att den kommer, säger han till Ekot. Det kan t.ex handla om om patienters välbefinnande, som fått fått skador på luktsinnet, som minskar livskvalitén.

Vi minns 10.000 dofter
I klarspråk betyder detta att Axel och Buck i detalj beskrivit hur vårt luktsinne är uppbyggt och fungerar. De har förklarat hur vi kan känna igen och minnas inte mindre än 10.000 olika dofter.

Axel och Buck har arbetat främst med möss, som har något fler luktreceptorer än vi människor som har förlorat några receptorer under evolutionens gång.

De lyckades visa att tre procent av våra gener används för att producera de olika luktreceptorerna. Därmed blev luktsinnet det första sinnessystem vars funktion kartlades främst med molekylär teknik.

Fakta: Nobelpristagare i medicin

2004: Richard Axel och Linda B. Buck, USA, får priset för sin forskning kring luktsinnet.

2003: Paul Lauterbur, USA, och Peter Mansfield tilldelas priset för sin upptäckter kring avbildning med magnetresonans.

2002: Forskarna Sydney Brenner, Robert Horvitz och John E. Sulston tilldelades priset för sina upptäckter kring "genetisk reglering av organutveckling och programmerad celldöd".

2001: Amerikanen Leland Hartwell och de två britterna Paul Nurse och Timothy Hunt belönas för upptäckter kring kontrollen av cellcykeln.

2000: Svensken Arvid Carlsson får dela medicinpriset tillsammans med de båda amerikanerna Paul Greengard och Eric Kandel för sina upptäckter om signalöverföring i nervsystemet.

1999: Priset gick till amerikanen Günter Blobel för upptäckten att proteiner finner sin väg och flyttar sig i cellerna med hjälp av signalsubstanser.

1998: Professorerna Robert F Furchgott, Louis J Ignarro och Ferid Murad delade på priset. De fick priset för sin forskning om "kväveoxid som en signalmolekyl i hjärt-kärlsystemet".

1997: För ovanlighetens skull var det en ensam person som belönades, Stanley Prusiner från USA. Han upptäckte prionerna som förändrade synen på infektionssjukdomar.

1996: Priset gick till två män som forskat om immunförsvaret, Peter Doherty, Australien, och Rolf Zinkernagel från Schweiz.

1995: Edward Lewis och Eric Wieschaus samt Christine Nüsslein- Volhard, Tyskland, belönades för forskning om tidig embryokontroll.

Källa: TT

Video

Kungligheter och pristagare    Foto Pressens Bild

Samlade inslag från Nobelfirandet

Blommor, meny och prisutdelning. Se vårt rörliga material från årets Nobelfirande.

Alessandro Pitruzello

Alessandro skrev till kungen

12-årige Alessandro från Milano skrev och frågade den svenske kungen hur man gör för att få ett Nobelpris. Svaret blev en inbjudan till Stockholm.


Nobelstiftelsens sajt

Menyer och föreläsningar

På Nobelstiftelsens sajt kan du läsa allt om tidigare pristagare, om hur de väljs ut och se videoföreläsningar med pristagare. Missa heller inte att studera samtliga Nobelmenyer sedan 1901.

Alternativ bild för flash innehåll.
Frida i Ingen är vän med en fattig. Foto: Anders Hansson.

Ingen är vän med en fattig Programmet om Frida har berört er lyssnare. Hör hela här.

Senaste nyheterna
Rebecca Vinterbarn Elg. Foto: UR

Rebecca utmanar Strindberg I Hej litteraturen får Strindberg-skeptikern Rebecca Vinterbarn Elg möjlighet att ge författaren en ny chans.