Poliskåren och etiken - en sammanfattning
|
|
Publicerad 14 juni 2005 - 17:04
Uppdaterad 20 juni 2006 - 09:19
|
Polisförbundets enkätundersökning om etik inom kåren bygger på intervjuer med 500 medlemmar på telefon under maj och juni 2005. Kårandan inom poliskåren
15 procent av Polisförbundets medlemmar anser att kårandan inom polisen är mycket stark, 69 procent anser att den är ganska stark, medan 14 procent anser att den inte är särskilt stark eller praktiskt taget obefintlig. Utav de medlemmar som anser att det finns en kåranda inom polisen är en övervägande majoritet (91 procent) av uppfattningen att kårandan främst är en tillgång, medan 2 procent anser att den främst är ett problem. Relativt många poliser i åldern 20-39 år upplever att kårandan inom polisen är mycket stark (22 procent), medan relativt många äldre poliser (över 60 år) anser att den inte är särskilt stark (23 procent). Mediebilden av polisen
18 procent av Polisförbundets medlemmar anser att mediebilden av polisen framför allt är positiv, 53 procent anser att den framför allt är negativ och 27 procent anser att den är såväl positiv som negativ. Drygt hälften av medlemmarna (58 procent) anser att mediebilden av polisen är alltför negativ, 1 procent anser att den är alltför positiv, 31 procent anser att den är rättvis och 9 procent är osäkra. Det är tydligt att kvinnliga medlemmar, i större utsträckning är manliga, anser att mediebilden av polisen framför allt är negativ och även orättmätigt negativ. Även medlemmar i åldern 20-39 år anser i relativt stor utsträckning att mediebilden av polisen är alltför negativ. En majoritet av medlemmarna i 15 av 21 polismyndigheter anser att mediebilden av polisen är alltför negativ. Många av medlemmarna riktar skarp kritik till hur massmedia skildrar polisens verksamhet. Framför allt kritiseras framställningen av poliser i tidningar i allmänhet och kvällstidningar i synnerhet. Artiklar om poliser och polisverksamhet anses ofta vara onyanserade, överdrivna, generaliserande och skrivna utan tillräcklig bakgrundsinformation. Medias generellt negativa skildring av polisverksamheten leder, i flera fall, till att poliser blir avtrubbade och passiva i sin yrkesutövning. Medias negativa skriverier kan därmed indirekt leda till att poliser, av rädsla för det massmediala efterspelet, inte agerar som de anser att deras yrkesutövning kräver. Anmälningar om "fel i tjänsten"
60 procent av Polisförbundets medlemmar har vid något tillfälle blivit anmälda för "fel i tjänsten". Utav dessa uppger 17 procent att anmälan har påverkat deras sätt att arbeta. Manliga medlemmar har i relativt stor utsträckning (65 procent) blivit anmälda för "fel i tjänsten". Motsvarande andel bland kvinnliga medlemmar är 44 procent. Diskuteras frågor om etik inom kåren?
57 procent av Polisförbundets medlemmar diskuterar etikfrågor med kollegor varje vecka, 24 procent gör det varje månad, 17 procent gör det mera sällan, medan 1 procent aldrig gör det. 44 procent av medlemmarna har aldrig berört etikfrågor i utvecklingssamtalen med chefen, 36 procent har inte gjort det, medan 18 procent aldrig haft utvecklingssamtal med chefen. 40 procent av medlemmarna har fått stöd kring etik i form av handledning i etik, 49 procent har fått det genom vidareutbildning inom etik och 29 procent genom avsatt tid för reflekterande samtal. Manliga medlemmar förefaller, i större utsträckning än kvinnliga, diskutera frågor om etik varje vecka och de har även i större utsträckning fått olika typer av stöd kring etik. Resultaten tyder även på att poliser i åldern 20-39 år, i förhållandevis stor utsträckning, diskuterar frågor om etik åtminstone någon gång i månaden. Polisens tro om brottsoffers/gärningsmännens syn på polisens bemötande
16 procent av medlemmarna tror att brottsoffren anser att polisens bemötande är mycket bra, 62 procent tror att de anser att det är ganska bra och 11 procent tror att de anser att det är ganska dåligt eller dåligt. 7 procent av medlemmarna tror att gärningsmännen anser att polisens bemötande är mycket bra, 63 procent tror att de anser att det är ganska bra och 17 procent tror att de anser att det är ganska dåligt eller dåligt. Grupptryck och benägenhet att anmäla kollegor inom kåren
38 procent av medlemmarna anser att det inom poliskåren finns ett grupptryck som gör det svårt att anmäla en kollega för ett tjänstefel. 42 procent av medlemmarna tror att det skulle anmäla en kollega om denne begår ett lindrigt tjänstefel, 52 procent tror att det skulle krävas att en kollega begår ett grovt tjänstefel för att de skulle anmäla denne och 0,4 procent uppger att de aldrig skulle anmäla en kollega. Ledarskapets inverkan på etikfrågor inom kåren
55 procent av Polisförbundets medlemmar anser att ledarskapet inom poliskåren har en mycket stor påverkan för att föra fram etikfrågor inom organisationen, 28 procent anser att det har ganska stor påverkan, 10 procent att det har en ganska liten påverkan och 4 procent att det har mycket liten påverkan. Kvinnliga medlemmar och medlemmar som är under 50 anser generellt att ledarskapet inom poliskåren har mycket eller ganska stor påverkan för att föra fram etikfrågor inom organisationen. Hur ska etikfrågor lyftas fram inom organisationen?
Många av Polisförbundets medlemmar anser att etikfrågor är en aspekt av det polisiära arbetet som ofta förbises och den generella uppfattningen är att etikfrågor bör ges större plats inom organisationen. Medlemmarna tror att detta framför allt kan ske genom kontinuerlig utbildning, men många medlemmar tror även att det krävs att klimatet inom polisorganisationen blir mer mottagligt för "mjuka frågor" såsom till exempel frågor om etik. Därför förespråkar flera medlemmar en mer kontinuerlig och öppen diskussion om etik, till exempel under utvecklingssamtal, arbetsplatsträffar och dylikt. Flera medlemmar poängterar vikten av att man redan på polishögkolan undervisar i etik eftersom det skapar grunden för polisens framtida värderingar. En annan, enligt många medlemmar, helt avgörande aspekt för att förankra frågor om etik till den breda massan av poliser är att cheferna inom polisen först och främst är välutbildade inom området, men även att de ser nyttan av att arbeta med frågor om etik. Källa: Polisförbundet |
SVT Play
