Insatsförbud efter Ådalen 1931
|
|
Publicerad 20 oktober 2005 - 12:56
Uppdaterad 20 juni 2006 - 09:18
|
Militärens rätt att använda våld mot civila i Sverige har aktualiserats i ljuset av terroristhot. Efter Ådalshändelserna 1931 då fem demonstrerande arbetare sköts ihjäl i Ångermanland förbjöds militären att delta i polisiära insatser. Aldrig tidigare hade militär skjutit demonstranter till döds i Sverige. Skotten gav upphov till några av de största demonstrationerna vi haft med bl.a. 150.000 deltagare i Stockholm. Ett regeringsutredning från augusti i år föreslår ökade befogenheter. Inte vid demonstrationer
Utredaren Olof Egerstedt anser att militären i framtiden ska få sättas in i kampen mot terrorister och systemhotande verksamhet. Enligt förslaget, som nu är ute på remiss, ska polisen ha det övergripande befälet. Militären ska inte få sättas in vid exempelvis demonstrationer och rånarjakter. Justitieminister Thomas Bodström är för att ge militären rätt att ingripa mot civila. De ska kunna delta främst när det gäller att använda vapen som polisen inte har, enligt Bodström. Osannolikt med terroristattack
Försvaret trycker på för att få delta aktivt. Men det finns också kritiska röster mot planerna. Försvaret kan vid terroristattacker hjälpa polisen med ledningssystem, transporter, evakuering, sjukvård, samt i luften och till sjöss med stridsinsatser, enligt ÖB Håkan Syrén. Säpos chef Klas Bergenstrand anser att en storskalig terroristattack som kräver ingripande med militärt våld är osannolik i Sverige. Därför finns det inget skäl att ge militären laglig rätt att använda våld mot civila i Sverige, enligt Bergenstrand. Anders Jelmin
Källa: Aktuellt/Nationalencyklopedien |
SVT Play
